Kursplan hösten 2015
Kursplan hösten 2015
Benämning
Historia och lärande: Perspektiv på historia II
Engelsk benämning
History and Education: Perspectives on History II
Kurskod
HL723C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2015-06-23
Gäller från
2015-08-31
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL702C Historia och lärande: Våra svenska 1900-tal (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om hur historia skapas utifrån nutidens frågor till det förflutna utifrån två perspektiv, dels samhällens energiberoende och dels genus och jämställdhet.
Innehåll
Delkurser
Perspektiv på historia: Energihistoria, 7.5 hp
Delkursens innehåll
Delkursens innehåll utgörs av perspektiv på och problematisering av samhällens historiska energiberoende och miljökonsekvenser, till exempel i form av klimatförändringar. Delkursen innefattar även ett historiedidaktiskt projekt där studenten skapar ett undervisningsprojekt med utgångspunkt i ett lokalsamhälles historiska energiberoende, baserat på olika typer av källmaterial.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- identifiera och problematisera globala förändringar i samhällens historiska energiberoende
- genom analys och ställningstaganden visa fördjupade kunskaper om miljökonsekvenserna av samhällens historiska energiberoende
- utforma ett undervisningsprojekt utifrån en undersökning baserad på olika typer av källmaterial av ett lokalsamhälles historiska energiberoende
Delkursens arbetsformer
Delkursens bedömningsformer
Prov 1: Skriftligt prov (Written Test) 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.
Prov 2: Undervisningsprojekt (Education Project) 2,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda delkurserna.
Perspektiv på historia: Genushistoria, 7.5 hp
Delkursens innehåll
I delkursen diskuteras framväxten och tillämpningen av begrepp som genus, jämställdhet, maskulinitet, intersektionalitet, HBTQ och normkritiskt förhållningssätt under de svenska 1900- och 2000-talen. Under kursen diskuteras och analyseras människors förändrade levnadsvillkor utifrån forskning och historieskrivning som har problematiserat genusområdet i vid bemärkelse. Dessutom planerar studenterna ett undervisningsprojekt med anknytning till ovanstående begrepp och skolanstyrdokument.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- analysera och förklara historiska förändringar av människors levnadsvillkor ur ett genusperspektiv
- problematisera teoretiska begrepp som genus, jämställdhet, maskulinitet, intersektionalitet, HBTQ och normkritiskt förhållningssätt samt argumentera för deras användning i historieskrivning
- planera undervisning om historiska förändringar ur ett genusperspektiv utifrån skolans styrdokument
Delkursens arbetsformer
Delkursens bedömningsformer
Skriftligt prov (Written Test) 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda delkurserna.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Perspektiv på historia: Energihistoria, 7.5 hp
Areskoug, Mats & Eliasson, Per (2012) Energi för hållbar utveckling. Ett historiskt och naturvetenskapligt perspektiv. Studentlitteratur: Lund. Valda delar (100 s.)
Berggren, Lars & Eliasson, Per (2010), "Energi och temporalitet" i Historisk Tidskrift 2010:4 (23 s.)
www.historisktidskrift.se/fulltext/2010-4/2010_4_689-713.htm
Crosby, Alfred (2007). Children of the Sun: A History of Humanity's Unappeasable Appetite for Energy. W.W, Norton Company: New York. (192 s.)
Eliasson, Per (2009a), ”Socknen vid Landsvägen. Risebjär i Arrie socken 1700-1900.” i Per Hillbur (red.) Närnaturens mångfald : Planering och brukande av Arriesjöns strövområde. Malmö University Publications in Urban Studies; 3 MAPIUS, Malmö högskola. (s.34-64) (30 s.)
Eliasson, Per (2009b), ”Risebjär, Arrie grustag och strövområdet Arriesjön. En grusbackes förvandlingar 1900-2000.” i Per Hillbur (red.) Närnaturens mångfald : Planering och brukande av Arriesjöns strövområde. Malmö University Publications in Urban Studies; 3 MAPIUS, Malmö högskola. (s. 65-103) (38 s.)
Eliasson, Per (2009c). "Den pågående katastrofen - samhällsomvandling och miljöhot" i Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red.) Katastrofernas århundrade. Historiska och verkningshistoriska perspektiv. Studentlitteratur: Lund (32 s.)
Kander, Astrid, Malanima, Paolo & Warde, Paul (2013), Power to the people. Energy in Europe over the last five centuries. Princeton: Princeton University Press. (386 s.)
Aktuella styrdokument
Artiklar och källmaterial i urval i samband med övningar (ca 50 s.)
Perspektiv på historia: Genushistoria, 7.5 hp
Bromseth, Janne & Darj, Frida (2010). Normkritisk pedagogik. Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskap (s. 7-287) (280 s.)
Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö: Instutitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet
(44 s.) [elektronisk resurs]
Martinsson, Lena och Reimers, Eva (2014). Skola i normer. Malmö: Gleerups Utbildning (s. 7-174) (167 s.)
Rydström, Jens och Tjäder, David (2010). Kvinnor, män och alla andra. En svensk genushistoria. Lund: Studentlitteratur (s. 5-270) (265 s.)
Skolverket (2005). Hela livet. 50 år med sex och samlevnadsundervisning. (100 s.) www.skolverket.se
Skolverket (2010). Till rektor: hedersrelaterat våld och förtryck. Skolans ansvar och möjligheter. (s. 5-30) (25 s.) www.skolverket.se
Aktuella styrdokument.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).