Kursplan hösten 2026
Kursplan hösten 2026
Benämning
Historia och lärande: Teori och temporalitet
Engelsk benämning
History and Education: Theories and Temporality in History
Kurskod
HL704C
Omfattning
9 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2021-04-21
Gäller från
2021-04-21
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL703C Historia och lärande: Våra svenska 1900-tal ur ett utbildningsperspektiv (genomgången)
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ytterligare ska fördjupa sina kunskaper i historiografi, historisk och historiedidaktisk teori samt kunna tillämpa dessa kunskaper i möjliga undervisningsmoment
Innehåll
I kursen behandlas dels historiografiska utvecklingslinjer, dels de teoretiska grundvalar som dessa utvecklingslinjer utgår från. Kursen behandlar även teori i aktuell forskning inom historia och historiedidaktik. Teorier rörande temporalitet operationaliseras i planering av undervisningssituationer. I kursen diskuteras och problematiseras relationer mellan kunskapssyn och lärande utifrån olika didaktiska perspektiv.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. problematisera relationer mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val
2. analysera och jämföra olika historiografiska utvecklingslinjer
3. redogöra för hur olika vetenskapliga teorier kan användas för att analysera skilda forskningsfrågor inom historia och historiedidaktik
4. problematisera och ge förslag på hur relationen då-nu-sedan kan konkretiseras i undervisning
Arbetsformer
Delkursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer.
Bedömningsformer
Prov 1: Akademisk text som seminariebehandlas (Academic Text and Seminar), 3hp. I detta prov examineras lärandemål 1.
Prov 2: Salstentamen (Written Exam), 6hp. I detta prov examineras lärandemål 2-4.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Bengtsson, Erik. (2020). Världens jämlikaste land?. Lund: Arkiv förlag. (271 s.)
Berggren, Henrik. & Trägårdh, Lars. (2015). Är svensken människa?: gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. (Andra upplagan). Stockholm: Norstedts. (531 s.)
Kramer, Lloyd & Maza, Sarah (2006). A Companion to Western Historical Thought. Oxford: Blackwell Publishing (481 s.)
Rosenlund, David (2016). "History education as content, methods or orientation? A study of curriculum prescriptions, teacher-made tasks and student strategies." (ca. 150 s.) doi.org/10.3726/978-3-653-07100-9
Seixas, Peter. (2000). “Schweigen! die kinder! or, does postmodern history have a place in the schools.” I (red) Stearns, Seixas och Weinburg, Knowing, teaching, and learning history: National and international perspectives, 19-37. (18 s.)
Staley, David J. (2007). History and Future: Using Historical Thinking to Imagine the Future. Lexington Books: New York. (173 s.)
Säljö, Roger. (2010). ”Den lärande människan-teoretiska traditioner.” I (red) Lundgren, Ulf; Säljö, Roger och Lidberg, Caroline. Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur och Kultur (60 s.)
Thurén, Torsten. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. (Upplaga 3). Stockholm: Liber (203 s.)
Aktuella artiklar och styrdokument kan tillkomma.
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).