Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL703C Historia och lärande: Våra svenska 1900-tal ur ett utbildningsperspektiv (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ytterligare ska fördjupa sina kunskaper i historiografi, historisk och historiedidaktisk teori samt kunna tillämpa dessa kunskaper i möjliga undervisningsmoment

I kursen behandlas dels historiografiska utvecklingslinjer, dels de teoretiska grundvalar som dessa utvecklingslinjer utgår från. Kursen behandlar även teori i aktuell forskning inom historia och historiedidaktik. Teorier rörande temporalitet operationaliseras i planering av undervisningssituationer. I kursen diskuteras och problematiseras relationer mellan kunskapssyn och lärande utifrån olika didaktiska perspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. problematisera relationer mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val

2. analysera och jämföra olika historiografiska utvecklingslinjer

3. redogöra för hur olika vetenskapliga teorier kan användas för att analysera skilda forskningsfrågor inom historia och historiedidaktik

4. problematisera och ge förslag på hur relationen då-nu-sedan kan konkretiseras i undervisning

Delkursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer.

Prov 1: Akademisk text som seminariebehandlas (Academic Text and Seminar), 3hp. I detta prov examineras lärandemål 1.

Prov 2: Salstentamen (Written Exam), 6hp. I detta prov examineras lärandemål 2-4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Bengtsson, Erik. (2020). Världens jämlikaste land?. Lund: Arkiv förlag. (271 s.)

Berggren, Henrik. & Trägårdh, Lars. (2015). Är svensken människa?: gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. (Andra upplagan). Stockholm: Norstedts. (531 s.)

Kramer, Lloyd & Maza, Sarah (2006). A Companion to Western Historical Thought. Oxford: Blackwell Publishing (481 s.)

Rosenlund, David (2016). "History education as content, methods or orientation? A study of curriculum prescriptions, teacher-made tasks and student strategies." (ca. 150 s.) doi.org/10.3726/978-3-653-07100-9

Seixas, Peter. (2000). “Schweigen! die kinder! or, does postmodern history have a place in the schools.” I (red) Stearns, Seixas och Weinburg, Knowing, teaching, and learning history: National and international perspectives, 19-37. (18 s.)

Staley, David J. (2007). History and Future: Using Historical Thinking to Imagine the Future. Lexington Books: New York. (173 s.)

Säljö, Roger. (2010). ”Den lärande människan-teoretiska traditioner.” I (red) Lundgren, Ulf; Säljö, Roger och Lidberg, Caroline. Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur och Kultur (60 s.)

Thurén, Torsten. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. (Upplaga 3). Stockholm: Liber (203 s.)

Aktuella artiklar och styrdokument kan tillkomma.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).