Kursplan våren 2016
Kursplan våren 2016
Benämning
Historia och lärande: De långa linjernas historia
Engelsk benämning
History and Education: Long Perspectives on History
Kurskod
HL701C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2015-12-18
Gäller från
2016-01-18
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: LL204G Självständigt arbete i fördjupningsämnet (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att undervisa om långsiktiga historiska förändringsprocesser som historiska problem. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att reflektera över styrdokument, elevers ämnesrelaterade svårigheter och läromedel.
Innehåll
Kursen behandlar de långsiktiga historiska förändringsprocesser som har betydelse för dagens och framtidens samhälle. Dessa processer problematiseras och olika typer av historiska förklaringsmodeller och teoretiska begrepp används för att göra tolkningar. I centrum står förmågan att planera undervisning om dessa förändringsprocesser på ett sätt som ökar nutidsförståelsen samt kunskapen om att människor i olika tider har levt under olika ekonomiska, politiska, tekniska och kulturella villkor. I kursen behandlas även aktuella styrdokument och läromedel.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera och diskutera forskning kring historiska problem och långsiktiga historiska förändringsprocesser utifrån olika förklaringsmodeller
- analysera och diskutera hur kunskap om långsiktiga förändringsprocesser påverkar vår förståelse av nutiden och framtiden
- kartlägga och diskutera hinder och möjligheter i elevers kunskapstillägnanade i relation till ämnet och redogöra för hur en kunskapsutvecklande undervisning för samtliga elever kan utformas
- kunna kritiskt granska och värdera läromedel, innehåll och arbetsformer i relation till kunskapssynen i styrdokument och elevers olika förutsättningar och behov
- kunna planera och utvärdera undervisningsprojekt som syftar till att elever kan redogöra för långsiktiga historiska förändringsprocesser utifrån olika förklaringsmodeller
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras avseminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer.
Bedömningsformer
Examinationen sker i form av ett slutseminarium kring ett individuellt skriftligt arbete i vilket studenten skall utgå från olika valda förändringsprocesser att använda i historieundervisning. Dessa analyseras som historiska problem utifrån olika historiska förklaringsmodeller. Slutseminariet bygger på kursens samtliga litteraturseminarier. Arbetet ska innehålla didaktiska överväganden rörande innehåll, läromedel och arbetsformer avseende undervisning kring valda förändringsprocesser med utgångspunkt i elevers skilda förutsättningar och behov.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Crosby, Alfred (2007). //Children of the Sun: A History of Humanity's Unappeasable Appetite for Energy.// W.W, Norton Company: New York. (192 s.)
Englund, Boel (2011). Vad gör läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur (s 279-292) (13 s)
Ferguson, Niall (2012), //Civilization. The Six Killer Apps of Western Power.// New York: Penguin books (415 s)
Hobson, John M. (2006). //Västerlandets österländska ursprung.// Lund: Studentlitteratur (334 s)
Lindh, Lena & Söderberg, Boel (2011), Lärotextens makt och magi. I: Ammert, Niklas (red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur (s 193-218) (25 s)
McNeill, J.R. & McNeill, William H. (2006). //Mänskliga nätverk. Världshistorien i ett nytt perspektiv//. SNS (381 s)
Nordgren, Kenneth (2011). Interkulturella perspektiv i historieläroböcker. I. Ammert, Niklas (red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur (s 139-155) (16 s)
Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011).Varför behövs lättlästa läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) //Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik//. Lund: Studentlitteratur ( s 317-340) (23 s)
Rimas, Andrew & Fraser, Evan D G. (2011). //Empires of Food. Feast, Famine and the Rise and Fall of Civilizations//. London: Arrow Books Ltd (254 s)
Shemilt, Denis (2009), Drinking an ocean and pissing a cupful: How adolescensts make sense of history I: Symcox, Linda & Wischut, Arie (eds.) //National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history.// Information Age Publishing (69 s)
Skolverket (2014), //Att bana väg för nyanländas lärande - mottagande och skolgång.// (24 s.) file:///C:/Users/lupeel/Downloads/pdf3198%20(2).pdf
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.