Kursplan med gällandedatum 2023-08-28

Benämning

Historia och lärande: Perspektiv på historia

Engelsk benämning

History and Education: Perspectives on History

Kurskod

HL236C

Omfattning

15 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Svenska, inslag av engelska kan förekomma.

Beslutande instans

Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för ämneslärarprogrammet

Fastställandedatum

2022-11-11

Gäller från

2023-08-28

Utbildningsnivå

Grundnivå

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL235C Historia och lärande: Våra svenska 1900-tal underifrån (genomgången)

Huvudområde

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå

G1F

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Syfte

Kursen syftar som helhet till att studenten ska utveckla kunskaper, inklusive färdigheter och värderingsförmåga, i några olika perspektiv på historia, historieförmedling och historieundervisning

Innehåll

Se delkurs

Delkurser

Perspektiv på historia: Att bruka kulturarv, 7.5 hp

Delkursens innehåll

I delkursen behandlas begreppet kulturarv kritiskt och utifrån olika synsätt. Vidare behandlas kulturarvssektorns historia och historieförmedling på olika kulturarvsinstitutioner undersöks och diskuteras kritiskt. Kulturarv och kulturarvsförmedling sätts i relation till skolans styrdokument och till läraruppdraget. Arbetet med metoder för källtolkning och källanvändning fördjupas i en progression från tidigare programkurser.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna …

1. diskutera och problematisera begreppet kulturarv samt olika teorier om kulturarv

2. problematisera och värdera förmedling av kulturarv på olika arenor i samhället

3. redovisa ett undervisningsupplägg om en lokalhistorisk förändringsprocess utifrån olika perspektiv på historia och kulturarv, och baserat på olika typer av källmaterial

4. identifiera och diskutera källkritiska och metodiska problem förknippade med användningen av olika typer av historiskt källmaterial

Delkursens arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av litteraturseminarier, föreläsningar, självstudier, grupparbete, studiebesök och studenters muntliga och skriftliga prestationer. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

Delkursens bedömningsformer

Prov 1: Skriftligt paper (Written Paper). Här examineras lärandemål ett och två. 4 hp

Prov 2: Muntlig redovisning med skriftligt underlag (Oral Presentation with Written Documentation). Här examineras lärandemål tre och fyra. 3,5 hp.

Vid omexamination kan examinationsformen ändras till skriftlig tentamen.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Genushistoria, 7.5 hp

Delkursens innehåll

I delkursen anläggs ett genusperspektiv på historia och historieförmedling. Kursen behandlar genushistoriska förändringsprocesser, begreppsutveckling samt begreppsanvändning med särskilt fokus på intersektionalitet, normkritik och genusteori. Kursen fokuserar även hur dessa områden kan didaktiseras i en undervisningssituation i relation till skolans styrdokument.

Delkursens lärandemål

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna …

1. analysera och förklara historiska förändringar av människors levnadsvillkor ur ett genusperspektiv samt aktörers påverkan på dessa

2. förklara och diskutera genusteoretiska begrepp samt deras användning i historieundervisning

3. planera och ge konstruktiv respons på undervisning om historiska förändringar ur ett genusperspektiv

Delkursens arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, övningar, och kortare muntliga och skriftliga presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med studenterna.

I kursen ingår obligatoriska seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Delkursens bedömningsformer

Prov 1: Skriftlig uppgift (Written Paper). Här examineras lärandemål ett och två. 4 hp

Prov 2: Muntlig redovisning med skriftligt underlag (Oral Presentation with Written Documentation). Här examineras lärandemål tre. 3,5 hp.

Vid omexamination kan examinationsformen ändras till skriftlig tentamen.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bedömningsformer

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Kurslitteratur

Perspektiv på historia: Att bruka kulturarv, 7.5 hp

Eliasson, Per (2008). Kulturarv och medborgerlig bildning i den svenska grundskolan. I: Jönsson, Lars-Eric; Wallette, Anna & Wienberg, Jes (red.) Kanon och kulturarv. Historia och samtid i Danmark och Sverige. Lund: Makadam Förlag (s. 184-200) (16 s.)

Högberg, Anders (2013). Mångfaldsfrågor i kulturmiljövården. Tankar, kunskaper och processer 2002-2012. Lund: Nordic Academic Press (188 s.)

Johansson, Christina (2015). Museums, Migration and Cultural Diversity. Swedish Museums in Tune with Times? Innsbruck: Studien Verlag (110 s.)

Museerna och HBTQ: en analys av hur museer och andra utställare kan belysa perspektiv rörande homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer. (2105) Visby: Riksutställningar (65 s.)

Rosenlund, David (2015) Source criticism in the classroom: An empiricist straitjacket on pupils’ historical thinking? Historical encounters Vol 2:1. (elektronisk resurs) (10s)

Aktuella styrdokument.

Valbar litteratur (ca 700 s), väljs i samråd med kursledaren.

Artiklar, kapitel och källmaterial i urval (50 s.).

Genushistoria, 7.5 hp

Frykman, Jonas & Orvar Löfgren (2022), Kärlek och kärnfamilj i folkhemmet. Längtan, lust och oro. Malmö: Gleerups, (200 s.).

Hedlin, Maria (2010). Lilla genushäftet 2.0: om genus och skolans jämställdhetsmål. Växjö: Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet

(44 s.) [elektronisk resurs]

Lennerhed, Lena (Red.), (2018), Från Sapfo till Cyborg. Idéer om kön och sexualitet i historien, Örlinge: Gidlunds förlag, (222 s)

Martinsson, Lena & Reimers, Eva (2014). Skola i normer. Malmö: Gleerups Utbildning (202 s.)

Rydström, Jens &Tjäder, David (2010). Kvinnor, män och alla andra. En svensk genushistoria. Lund: Studentlitteratur (265 s.)

Wiesner-Hanks, Merry & Engineer Willoughby, Urmi (2018), A Primer for Teaching Women, Gender & Sexuality in World History. Ten Design Principles, Durham & London: Duke University Press (123 s)

Valbar litteratur (totalt ca 300 s) väljs i samråd med kursledaren.

Aktuella styrdokument

Artiklar, kapitel, och källmaterial i urval (50 s.).

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.