Kursplan hösten 2020
Kursplan hösten 2020
Benämning
Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor ca 500 till 1800
Engelsk benämning
History and Education: Processes of change and living conditions from 500 to ca 1800
Kurskod
HL232C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-11-11
Gäller från
2019-11-11
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL231C Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor till ca 500 (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenten, med tyngdpunkt på tiden mellan 500 och 1800 e.v.t., ska utveckla kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån perspektiv som klass, genus, generation och etnicitet. Dessutom syftar kursen till att studenten ska vidareutveckla sin historiedidaktiska kunskap och förmåga, inklusive metodik, från föregående kurs och i samband med detta utveckla sina historiedidaktiska resonemang med utgångspunkt från begreppen interkulturalitet och medborgerlig bildning.
Innehåll
Kursen behandlar olika politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser, samt drivkrafter bakom dessa förändringsprocesser, utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv för tiden mellan ca 500 och 1800 e.v.t. Människors levnadsvillkor under den aktuella perioden behandlas utifrån perspektiven klass, genus, generation och etnicitet. I kursen studeras frågor om hur progression och begreppsutveckling behandlas i aktuella styrdokument och i internationell forskning. I anslutning till frågor kring progression och begreppsutveckling behandlas undervisningens organisation och genomförande med särskild inriktning på individens kunskapsutveckling. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning. Kursen behandlar begreppen interkulturalitet och medborglig bildning ur ett historiedidaktiskt perspektiv.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- beskriva och diskutera politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser, samt aktörers betydelse för dessa förändringsprocesser, mellan ca 500 och 1800 e.v.t. utifrån olika historiska förklaringsmodeller
- beskriva och diskutera människors levnadsvillkor på olika geografiska platser beroende på klass, genus, generation och etnicitet mellan ca 500 och 1800 e.v.t
- redogöra för och diskutera exempel på hur frågor kring progression av historiskt tänkande och elevers begreppsutveckling inom historieämnet har behandlats i internationell forskning
- med utgångspunkt i historiedidaktisk teori,samt teorier om individens lärande och erfarenhetsvärldar, redogöra för och problematisera exempel på historieundervisning
- beskriva, kritiskt analysera och diskutera olika synsätt på historieundervisning, med utgångspunkt från interkulturalitet och medborgerlig bildning, samt utifrån detta dra historiedidaktiska slutsatser
- diskutera olika innebörder av begreppet historiebruk samt använda begreppet för analys av olika former av historieförmedling
Arbetsformer
Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, metodövningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. Studenten tillämpar teorier i övningar med olika slags empiriskt material.
Bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras genom en individuell salstentamen, 15 hp.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart
Kurslitteratur och övriga läromedel
Danielsson Malmros, Ingmarie (2014). ”Den historiska berättelsen i teori och praktik” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 177- 247) (70 s.)
Harrison, Dick, ”Ett historiskt misstag”, Magasinet Neo, Nr2 2015, (9 s.) (Tillgänglig via internet)
Hassing, Anders & Vollmond, Christian(2018), Historieämnets identiteter och metoder. En introduktion, Lund: Studentlitteratur (s. 5-157) (152 s.)
Hedenborg, Susanna & Kvarnström Lars, (2015) Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid. Lund: Studentlitteratur, (s. 11-180) (169 s.)
Jönsson, Anders, (2013) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups utbildning, (s 87-133) (46 s.)
Kvande, Lise & Naastad Nils (2013), Hva skal vi med historie? Historiedidatikk i teori og praksis. Oslo: Universitetsforlaget (s. 106-134, 142-161) (44 s.)
Lee, Peter & Ashby, Rosalyn (2000). ”Progression in historical understanding among students ages 7-14”. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (Eds.) Knowing, Teaching and Learning History. New York University Press. (23 s.)
Liedman, Sven-Erik (2013). Från Platon till kriget mot terrorismen. De politiska idéernas historia. Stockholm: Bonnier, (s. 66-146) (80 s.)
Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria, (2013) Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur, (s. 40-482) (442 s.)
Lorentz, Hans & Bosse Bergfelt (2006). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur, (272 s.)
Mac Millan, Margaret (2009) The Uses and Abuses of History. London: Profile (170 s.)
Shemilt, Denis (2000). “The Caliphs coin: The currency of narrative frameworks in history teaching”. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (eds.) Knowing, Teaching and Learning History. New York: New York University Press (19 s.)
Sjöberg, Maria (red.) (2014). En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur, (s. 354-731) (377 s.)
Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag (s. 247-343) (96 s.)
Zander, Ulf (2014) ”Historiekulturella manifestationer – historia i ord, bilder och musik” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 91-175) (84 s.)
Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011 (Tillgängliga via internet)
Utöver detta tillkommer det ca hundra sidor text i samband med övningar och seminarier.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).