Kursplan våren 2016
Kursplan våren 2016
Benämning
Historia och lärande: Våra svenska 1900-tal
Engelsk benämning
History and Education: Perspectives on Swedish 20th Century History
Kurskod
HL223C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2016-02-11
Gäller från
2016-03-28
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL222C Historia och lärande: De långa linjernas historia (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper, förmågor och färdigheter för att kunna genomföra, dokumentera och presentera ett självständigt vetenskapligt arbete med utgångspunkt från ett mikroperspektiv och muntligt källmaterial.
Innehåll
Med utgångspunkt från ett mikroperspektiv, t ex en familjs eller släkts historia, studerar och analyserar studenterna den svenska samhällsomvandlingen under 1900-talet. I centrum står frågor om hur förändringar i synen på genus, generation, etnicitet och migration har påverkat och påverkats av aktörer och strukturer i samhället. Den individuella historien kopplas därmed samman med den större samhällsomvandlingen och problematiseras med hjälp av olika begrepp som t.ex. aktör, klass, genus, etnicitet och struktur. På kursen behandlas skolans undervisning om dessa förändringsprocesser och deras betydelse för elevers nutidsförståelse genom analyser av hur dessa skeenden behandlats i svensk historieundervisning under 1900-talet.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- analysera relationen mellan samhälleliga förändringsprocesser och enskilda individer, i synnerhet med fokus på perspektiven genus, generation, etnicitet och migration
- inom ramen för svensk 1900-tals historia genomföra en problembaserad empirisk undersökning med relevans för historieundervisning
- skapa och använda muntliga källmaterial för historiska undersökningar
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, handledning och arbete med en undersökning som presenteras skriftligt och digitalt. Undervisningen består i första hand av seminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer. Undersökningen görs under handledning.
Bedömningsformer
Examinationen sker genom att studenten skriver en vetenskaplig uppsats, som försvaras vid ett seminarium samt genomför opposition på en annan uppsats. Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Ahrne, Göran; Roman, Christina & Franzén, Mats (2003). Det sociala landskapet. Göteborg: Korpen (318 s)
Berggren, Henrik & Trägårdh, Lars (2009), Är svensken människa? Gemenskap och oberoende i det moderna Sverige. Stockholm: Norstedts (456 s)
Danielsson Malmros, Ingmarie (2012). Det var en gång ett land. Berättelser om svenskhet i historieläroböcker och elevers förställningsvärldar. Lund: Agerings bokförlag (400 s)
Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars (2006), Det svenska samhället 1720 - 2000. Böndernas och arbetarnas tid. Lund: Studentlitteratur (s 187-332) (145 s)
Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias (2005). Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria, Stockholm: Dialogos (s 243-413) (170 s)
Thor Toreby, Malin & Hansson, Lars (red.) (2015). Muntlig historia. I teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (207 s)
Östling, Johan (2008). Nazismens sensmoral. Svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning. Stockhol: Atlantis (391 s)
Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Perspektiven behandlas genomgående inom kursen vid såväl seminarier, föreläsningar som i litteratur, vilket framgår av kursplanen och den valda kurslitteraturen. Studenterna stimuleras genom den kontinuerliga handledningen att i sina projekt arbeta med perspektiven genus, miljö, etnicitet och migration.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.