Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL221C Historia och lärande: Perspektiv på historia (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förmåga att undervisa om långsiktiga historiska förändringsprocesser som historiska problem. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att reflektera över styrdokument, elevers ämnesrelaterade svårigheter och läromedel.

Kursen behandlar de långsiktiga historiska förändringsprocesser som har betydelse för dagens och framtidens samhälle. Dessa processer problematiseras och olika typer av historiska förklaringsmodeller och teoretiska begrepp används för att göra tolkningar. I centrum står förmågan att planera undervisning om dessa förändringsprocesser på ett sätt som ökar nutidsförståelsen samt kunskapen om att människor i olika tider har levt under olika ekonomiska, politiska, tekniska och kulturella villkor. I kursen behandlas även aktuella styrdokument och läromedel.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, övningar och studenters skriftliga och muntliga presentationer.

Examinationen består av förberedd medverkan i litteraturseminarier och i ett slutseminarium kring ett individuellt skriftligt arbete i vilket studenten skall utgå från olika valda förändringsprocesser att använda i historieundervisning. Dessa analyseras som historiska problem utifrån olika historiska förklaringsmodeller. Arbetet ska innehålla didaktiska överväganden rörande innehåll, läromedel och arbetsformer avseende undervisning kring valda förändringsprocesser med utgångspunkt i elevers skilda förutsättningar och behov

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Crosby, Alfred (2004), Ecological imperialism. The Biological Expansion of Europe, 900-1900. Cambridge: Cambridge university press. (390 s.)

Englund, Boel (2011). Vad gör läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 279-292) (13 s)

Ferguson, Niall (2012), Civilization. The Six Killer Apps of Western Power. New York: Penguin books (415 s)

Hobson, John M. (2006). Västerlandets österländska ursprung. Lund: Studentlitteratur (334 s)

Lee, Peter & Howson, Jonathan (2009). Two out of five did not know that Henry VIII had six wives. History education, historical literacy and historical consciousness. I: Symcox, Linda & Wischut, Arie (eds.) National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history. Information Age Publishing (54 s)

Lindh, Lena & Söderberg, Boel (2011), Lärotextens makt och magi. I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 193-218) (25 s)

McNeill, J.R. & McNeil, William H. (2004). Human Web. A Bird's Eye View of World History.

New York: WW Norton & Co. (350 s) (Finns även i svensk översättning: Mänskliga nätverk. 2006).

Nordgren, Kenneth (2011). Interkulturella perspektiv i historieläroböcker. I. Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (s 139-155) (16s)

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011).Varför behövs lättlästa läroböcker? I: Ammert, Niklas (red.) Att spegla världen. Läromedelsstudier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur ( s 317-340) (23 s)

Rimas, Andrew & Fraser, Evan D G. (2011). Empires of Food. Feast, Famine and the Rise and Fall of Civilizations. London: Arrow Books Ltd (254 s)

Shemilt, Denis (2009), Drinking an ocean and pissing a cupful: How adolescensts make sense of history I: Symcox, Linda & Wischut, Arie (eds.) National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history. Information Age Publishing (69 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.