Grundläggande behörighet + Engelska B, Samhällskunskap A, Historia A. Eller: Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2, Historia 1b / 1a1 + 1a2

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper i historia och i synen på historieämnet. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaperom skolans styrdokument, med utblick mot nordiska förhållanden.

Studenten studerar, med utgångspunkt från den traditionella europeiska epokindelningen, olika historiska periodiseringar samt deras beroende av politiska och kulturella förutsättningar. Detta sker genom introduktion av historisk teori. Historisk metod introduceras genom övningar som t ex behandlar begreppen kontinuitet och förändring och källkritik. Kursen behandlar förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor med tyngdpunkt på tiden fram till cirka 500 e.v.t., samt nordisk vikingatid.

I kursen ingår historiska perspektiv på skolans historieundervisning.

Kursen utgår från individen och att alla bär på en historia. Utifrån detta synsätt tillägnar sig studenterna förmåga att använda begreppen historiemedvetande, historiebruk, identitet, historiekultur och historiesyn i analys av olika former av historieförmedling.

Kursen omfattar grundläggande studier av didaktiska modeller och skolans styrdokument, samt hur dessa kan användas vid planering av undervisning och bedömning i historia.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och metodövningar. Studenten utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. Studenten tillämpar teorier i övningar med olika slags empiriskt material.

Samtliga lärandemål examineras genom en individuell salstentamen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Axelsson Yngvéus, Cecilia, (2012). ”Cunning Plan for exploring the migration experience… using tickets and trees.” Teaching History, 149. December 2012. (s. 48-49)

Axelsson Yngvéus, Cecilia (2013). ”Att hantera källor – på gymnasienivå” i Kritiska perspektiv på historiedidaktiken. Aktuellt om historia 2013:2. (s. 71-92) (21 s.) (Tillgänglig via internet)

Eliasson, Per (2014). ”Historieämnet i de nya läroplanerna”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 249-271) (22 s.)

Historielärarnas förenings årsskrift 2015 (red. Bengt Nilson) (2015), Aron Modig, Per Eliasson, Hans Almgren, Robert Sandberg, Anna Alm) ”Kvinnor i historieläroböcker”. Lund: HLFÅ, (s. 136-156) (20 s.)

Janson, Tore (2006). Romarinnor och romare. Livet i antiken. Stockholm: Wahlström & Widstrand. (225 s.)

Karlsson, Klas-Göran (2014). ”Historia, historiedidaktik och historiekultur – teori och perspektiv”. i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 7-89) (82 s.)

Kvande, Lise & Naastad, Nils (2013), Hva skal vi med historie? Historiedidaktik i teori og praksis. Oslo: Universitetsforlaget. (s. 19-88, 162-180) (88 s.)

Kölbl, Carlos and Konrad, Lisa (2015). ”Historical consciousness in Germany. Concept, Implementation, Assessment.” i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.17-27) (10 s.)

Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur. (s. 1-74) (74 s.)

Liedman, Sven-Erik (2013). Från Platon till kriget mot terrorismen. De politiska idéernas historia, Stockholm: Bonnier. (s. 7-65) (58 s.)

Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2013). Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur (s. 13-39) (26 s.)

Lindström, Gunnar, & Pennlert, Lars Åke (2016). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo Förlag, 2016. (93 s.)

Ohlander, Ann-Sofie (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan: rapport 1. (73 s.)

(Tillgänglig via internet)

Queckfeldt, Eva, (2011). Medelhavsvärlden. 3000 år av historia, Lund: Studentlitteratur. (s. 1- 223) (221 s.)

Seixas, Peter (1993). “Historical Understanding among Adolescents in a Multicultural Setting.” Curriculum Inquiry, Vol. 23, No. 3 (Autumn, 1993), (s. 301-327) (26 s.) (Tillgänglig via internet)

Sjöberg, Maria (red) (2014). En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur. (s. 21-351) (330 s.)

Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag ( s. 7-111) (104 s.)

Thurèn, Torsten (2013). Källkritik. Stockholm: Liber, (255 s.)

Aktuella styrdokument och kommentarmaterial i Lgr11 och Gy2011 (ca 30 s.) (Tillgängliga via internet)

Utöver detta tillkommer ca hundra sidor text i samband med övningar och seminarier.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).