Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL208C Historia och lärande: Att bli historielärare (genomgången)

Kursen syftar till att studenten, med tyngdpunkt på tiden mellan 500 och 1800, ska utveckla kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån klass, genus, generation och etnicitet. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper om skolans styrdokument och organisation.

Kursen behandlar olika politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser, samt drivkrafter bakom dessa förändringsprocesser, utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv för tiden mellan ca 500 och 1800. Människors levnadsvillkor under den aktuella perioden behandlas beroende på klass, genus, generation och etnicitet. I kursen studeras också historieundervisningen i Norden samt hur frågor kring progression och begreppsutveckling behandlas i aktuella styrdokument och i internationell forskning. I anslutning till frågor kring progression och begreppsutveckling behandlas undervisningens organisation och genomförande med särskild inriktning på individens kunskapsutveckling. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. I övningar med olika slags källmaterial tillämpas teorierna på ett empiriskt material.

Samtliga lärandemål examineras genom en individuell salstentamen.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Axelsson Yngvéus, Cecilia (2013). ”Att hantera källor – på gymnasienivå” i Kritiska perspektiv på historiedidaktiken. Aktuellt om historia 2013:2. (s. 71-92) (21 s.) http://historielararna.se/Aktuellt%20om%20historia/Ludvigsson_AoH%202013%202%20Hel.pdf

Danielsson Malmros, Ingmarie (2014). ”Den historiska berättelsen i teori och praktik” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 177- 247) (70 s.)

Harrison, Dick, ”Ett historiskt misstag”, Magasinet Neo, Nr2 2015, (9 s), http://magasinetneo.se/artiklar/ett-historiskt-misstag/

Hassing, Anders & Vollmond, Christian (2016), Fra fortid til historie. Historiefagets identitet og metoder, Köpenhamn: Columbus, (s. 9-142) (133 s.)

Hedenborg, Susanna & Kvarnström Lars, (2013) Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid. Lund: Studentlitteratur, (s 11-160) (149 s.)

Jönsson, Anders, (2013) Lärande bedömning. Malmö: Gleerups utbildning, (s 87-133) (46 s.)

Kjeldstadli, Knut, (1998) Det förflutna är inte vad det en gång var. Lund: Studentlitteratur, (s 119-149, 176-256) (110 s.)

Kvande, Lise & Naastad Nils (2013), Hva skal vi med historie? Historiedidatikk i teori og praksis. Oslo: Universitetsforlaget (106-134, 142-161, 181-218) (84 s.)

Lee, Peter & Ashby, Rosalyn (2000). ”Progression in historical understanding among students ages 7-14”. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (Eds.) Knowing, Teaching and Learning History. New York University Press. (23 s.)

Liedman, Sven-Erik (2013). Från Platon till kriget mot terrorismen. De politiska idéernas historia. Stockholm: Bonnier, (s 66-146) (80 s.)

Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria, (2013) Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur, (s. 40-482) (442 s.)

Lorentz, Hans & Bosse Bergfelt (2006). Interkulturella perspektiv: pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur, (272 s.)

Mac Millan, Margaret (2009) The Uses and Abuses of History. London: Profile (170 s.)

Shemilt, Denis (2000). “The Caliphs coin: The currency of narrative frameworks in history teaching”. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (eds.) Knowing, Teaching and Learning History. New York: New York University Press (19 s.)

Sjöberg, Maria (red.) (2014). En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur, (s. 334-675) (341 s.)

Stearns, Peter N. (2000). Gender in World History. New York: Routledge (s 1–89) (89 s)

Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag (112-356) (244 s.)

Zander, Ulf (2014) ”Historiekulturella manifestationer – historia i ord, bilder och musik” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 91-175) (84 s.)

Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011

Utöver detta kan det tillkomma ca hundra sidor text i samband med övningar och seminarier.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).