Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL202C Historia och lärande: Sverige, Europa och världen till cirka 1800 (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån klass, genus, generation och etnicitet under olika tidsperioder, med tyngdpunkt på tiden efter 1800. Förändringsprocesser och levnadsvillkor ska behandlas utifrån olika sociala, kulturella, ekonomiska och politiska historiska perspektiv. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla kunskaper om, och färdigheter i, olika former av bedömning och undervisning, utifrån nordisk och internationell historiedidaktisk forskning kring metod, progression och bedömning.

Kursen behandlar tiden från 1800 till nutid och förändringsprocesser och drivkrafter bakom dessa utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv. Människors levnadsvillkor beroende på klass, genus, generation och etnicitet behandlas.

I kursen studeras också historieundervisningen i Norden och hur frågor kring progression och bedömning behandlas i aktuella styrdokument samt i internationell forskning. I samband med detta kan studiebesök genomföras.

I anslutning till frågor kring progression och bedömning behandlas undervisningens genomförande och dokumentation med särskild inriktning på betydelsen av detta för individens kunskapsutveckling. Kommunikation kring bedömning behandlas.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. I övningar med olika slags källmaterial tillämpas teorierna på ett empiriskt material.

Examinationen består av en individuell sluttentamen i form en salstenta. Ett tema, som inbjuder till diskussioner av samband mellan politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringar i olika kontexter och människors olika levnadsvillkor, ska behandlas över hela tidsperioden. En annan del av tentamen rör metodik och en tredje bedömning, med anknytning till internationell forskning och andra länders bedömningspraxis. Studentens tillämpning av teoretiska kunskaper i analysen, förmåga att beskriva och diskutera problem och att dra korrekta slutsatser bedöms.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Brookhart Susan M. (2015), “Commentary. Assessment of Historical Thinking in Practice”, ”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.183-191) (9 s.)

Charap, Lawrence G.Lazer. (2015). “Assessing Historical Thinking in the Redesigned Advanced Placement United States History Course and Exam”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.159-169) (10 s.)

Eliasson, Per (2014).”Progression i historisk kunskap och nationella prov i historia”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning.Lund: Studentlitteratur. (s. 273-294) (21 s.)

Eliasson Per, Alvén Fredrik, Axelsson Yngvéus Cecilia, and Rosenlund David. (2015). “Historical Consciousness and Historical Thinking Reflected in a large-Scale Assessment in Sweden”, ”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.171-181) (10 s.)

Gunnemyr, Per (2011). Likvärdighet till priset av likformighet? En studie av hur och varför svenska och finländska historielärare på gymnasiet uppfattar att de påverkas av externa prov i historia. Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik. (s. 10-157) (147 s.) http:www.hist.lu.se/fihd/publikationer.php

Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars, (2013), Det svenska samhället 1720-2010, Böndernas och arbetarnas tid, (s. 160-351) (191 s) Kvande, Lise & Naastad, Nils (2013), Hva skal vi med historie? Historiedidaktik i teori og praksis. Oslo:Universitetsforlaget. (84-105, 219-246) (48 s)

Lazer, Stephen. (2015). “A Large–Scale Assessment of Historical Knowledge and reasoning. NAEP U.S. History Assessment” i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.145-158) (13 s.)

Manning, Patrick (2005). Migration in World History. New York: Routledge (240 s) Rosenlund, David (2011). Att hantera historia med ett öga stängt. Samstämmighet mellan historia A och lärares prov och uppgifter. Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik. http:www.hist.lu.se/fihd/publikationer.php (s 5-189) (184 s)

Sjöberg, Maria, (2014), En samtidig världshistoria, Lund: Studentlitteratur, (s.677-1035)(358 s)

Schön, Lennart (2010). Vår världs ekonomiska historia. Den industriella tiden. Stockholm: SNS Förlag (552 s)

Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011

Utöver detta kan ca 100 sidor tillkomma I samband med övningar.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).