Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska, med tyngdpunkt på tiden efter 1800, tillägna sig kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån klass, genus, generation och etnicitet under olika tidsperioder. Olika sociala, kulturella, ekonomiska och politiska historiska perspektiv ska bidraga. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla kunskaper om bedömning, undervisning och styrdokument i Norden och olika former för historieundervisning och bedömning utifrån den internationella historiedidaktiska forskningen kring progression och bedömning.

Kursen behandlar tiden från 1800 till nutid och förändringsprocesser och drivkrafter bakom dessa utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv. Människors levnadsvillkor beroende på klass, genus, generation och etnicitet behandlas.

I kursen studeras också historieundervisningen i Norden och hur frågor kring progression och bedömning behandlas i aktuella styrdokument samt i internationell forskning. I samband med detta kan studiebesök genomföras.

I anslutning till frågor kring progression och bedömning behandlas undervisningens genomförande och dokumentation med särskild inriktning på betydelsen av detta för individens kunskapsutveckling. Kommunikation kring bedömning behandlas.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. I övningar med olika slags källmaterial tillämpas teorierna på ett empiriskt material.

Examinationen består av en individuell sluttentamen i form en salstenta. I ett skriftligt arbete ska studenten utgå från ett tema att använda i historieundervisning. Temat skall väljas så att det inbjuder till diskussioner av samband mellan politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringar i olika kontexter och människors olika levnadsvillkor. Vidare ska temat diskuteras utifrån olika historiska perspektiv. En annan del av tentamen rör metodik och en tredje bedömning, med anknytning till internationell forskning och andra länders bedömningspraxis. Studentens tillämpning av teoretiska kunskaper i analysen, förmåga att beskriva och diskutera problem och att dra korrekta slutsatser bedöms.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Barton, Keith C. (2009). The denial of desire: How to make history education meaningless. I: Linda Symcox & Arie Wilschut (eds.) National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history. London: Information Age Publishing (18 s)

Berggren, Lars & Greiff, Mats, En svensk historia från vikingatid till nutid. (189-386) (197 s)

von Borries, Bodo (2009). Competence in historical thinking, mastering a historical framework or knowledge of the historical canon. I: Linda Symcox & Arie Wilschut (eds.) National history standards. The problem of the canon and the future of teaching history. London: Information Age Publishing (25 s)

Gunnemyr, Per (2011). Likvärdighet till priset av likformighet? En studie av hur och varför svenska och finländska historielärare på gymnasiet uppfattar att de påverkas av externa prov i historia. Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik. http://www.hist.lu.se/fihd/publikationer.php (s12-17, 38-43, 92-108, 116-118 och 146-155. )( s 38)

Kvande, Lise & Naastad, Nils (2013), Hva skal vi med historie? Historiedidaktik i teori og praksis. Oslo:Universitetsforlaget. (84-141, 219-246) (74 s)

MacMillan, Margaret (2009). The uses and abuses of history. London: Profile (170 s)

McKay, John et al. (2012). A History of World Societies. London: Palgrave MacMillan(s 684-1040) (356 s)

Magnusson, Thomas (2004). Europa i världen 1700-1900. Revolution och nationalism. Solna: Liber (123-229, 243-275) (138s)

Manning, Patrick (2005). Migration in World History. New York: Routledge (s 108–181) (73 s)

Reich, G A (2012). “Testing Historical knowledge: Standards, Multiple-Choice Questions and Student Reasoning”, Theory and Research in Social Education, 37:3 http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00933104.2009.10473401 (s 325-360)(35s)

Rosenlund, David (2011). Att hantera historia med ett öga stängt. Samstämmighet mellan historia A och lärares prov och uppgifter. Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik. http://www.hist.lu.se/fihd/publikationer.php (s 5-189) (184 s)

Schön, Lennart (2010). Vår världs ekonomiska historia. Den industriella tiden. Stockholm: SNS Förlag (552 s)

Wiesner-Hanks, Merry. Gender in History: Global Perspectives. Wiley-Blackwell, Oxford (2010) (s 45-54, 65-82, 83-108, 155-169, 182-194, 206-223) (86 s)

Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.