Kursplan hösten 2012
Kursplan hösten 2012
Benämning
Historia och lärande: Sverige, Europa och världen till cirka 1800
Engelsk benämning
History and Education: Sweden, Europe and the World until 1800
Kurskod
HL202C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2012-11-20
Gäller från
2012-11-20
Behörighetskrav
Se utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna med tyngdpunkt på tiden fram till 1800 ska tillägna sig kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån klass, genus, generation och etnicitet under olika tidsperioder. Olika sociala, kulturella, ekonomiska och politiska historiska perspektiv ska bidraga. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla kunskaper om skolans styrdokument i Norden och olika former för historieundervisning och dess organisation utifrån den internationella historiedidaktiska forskningen kring begreppsutveckling.
Innehåll
Kursen behandlar tiden före cirka 1800 och förändringsprocesser och drivkrafter bakom dessa utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv. Människors levnadsvillkor beroende på klass, genus, generation och etnicitet behandlas.
I kursen studeras också historieundervisningen i Norden och hur frågor kring progression och begreppsutveckling behandlas i aktuella styrdokument samt i internationell forskning.
I anslutning till frågor kring progression och begreppsutveckling behandlas undervisningens organisation och genomförande med särskild inriktning på individens kunskapsutveckling.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva och diskutera politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser i en svensk, europeisk och global kontext under olika tidsperioder till cirka 1800 utifrån olika historiska förklaringsmodeller
- beskriva och diskutera barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor beroende på klass, genus, generation och etnicitet under olika tidsperioder till cirka 1800
- göra jämförelser av progression och begreppsutveckling i historieundervisningen i de nordiska länderna
- redogöra för och diskutera de grundläggande problemen inom internationell forskning kring progression och elevers begreppsutveckling i historieundervisning
- beskriva och diskutera hur undervisning i en heterogen undervisningsgrupp kan organiseras så att varje elevs lärande och utveckling främjas samt kunna använda fortlöpande bedömning som stöd i den pågående undervisningen
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mmed kursledare. I övningar med olika slags källmaterial tillämpas teorierna på ett empiriskt material.
Bedömningsformer
Individuell skriftlig sluttentamen genomförs efter genomgången kurs. Tentamen är indelad i tre olika delar varav del ett består av ämnesteori, del två av tillämpningsuppgifter gällande progression och begreppsutveckling i historia, del tre analys av en fallstudie med ett innehåll där ämnesteori och ämnesdidaktik integreras. Studentens tillämpning av teoretiska kunskaper i analysen, förmåga att beskriva och diskutera problem och att ge relevanta exempel bedöms.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Berggren, Lars & Greiff, Mats (2009). En svensk historia från vikingatid till nutid. Lund: Studentlitteratur. (s 65-188) (123 s)
Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) (2009). Historien är nu – En introduktion till historiedidaktik. Lund: Studentlitteratur. (s 211-222, 255-269, 343-355) (38 s)
Lee, Peter & Ashby, Rosalyn (2000). Progression in historical understanding among students ages 7-14. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (Eds.) Knowing, Teaching an Learning History. New York University Press. (23 s)
Lund, Erik (2011). Historiedidaktikk. En håndbok för studenter og lärare. Oslo Universitetsforlaget (s 65-191) (126 s)
Magnusson, Thomas (2004). Europa i världen 1700-1900. Revolution och nationalism. Solna: Liber (288 s)
Manning, Patrick, (valfri upplaga). Migration in World History. New York: Routledge (s 1–108) (107 s)
McKay, John et al. (2009). A History of World Societies. London: Palgrave MacMillan (s 204-265, 298-329,364-680) (410 s)
Pietras, Jens och Jena Aage Poulsen (2011). Historiedidaktikk.Köpenhamn, Gyldendal. (s 194-234, 254-269) (55 s)
Rystad, Göran (2004). Europa i världen ca 1500-1700. Expansion och integration. Solna: Liber (268 s)
Shemilt, Denis (2000). The Caliphs coin: The currency of narrative frameworks in history teaching. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (eds.) Knowing, Teaching an Learning History. New York: New York University Press (19 s)
Stearns, Peter N. (2000). Gender in World History. New York: Routledge (s 1–89) (89 s)
Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag (356 s)
Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.