Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper i synen på historieämnet, där historiemedvetande, identitet och historiebruk, historiekultur och historiesyn identifieras och utvecklas i ett ämnessammanhang. Studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper om europeisk epokindelning och förmåga att problematisera historiska periodiseringar utifrån deras beroende av politiska och kulturella förutsättningar.

Kursen syftar också till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om skolans styrdokument och historiedidaktiska sammanhang med utblick mot nordiska förhållanden vilket gör att studenterna tillägnar sig perspektiv på det nationella läraruppdraget.

Studenterna studerar, med utgångspunkt från den traditionella europeiska epokindelningen, historiska periodiseringar och olika tidsindelningar samt deras beroende av politiska och kulturella förutsättningar. Detta sker genom introduktion av historisk teori. Historisk metod introduceras genom övningar i källkritik.

I kursen ingår historiska perspektiv på skolans historieundervisning. Kursen behandlar även målen för historieundervisningen i våra nordiska grannländer vilket innefattar fältstudier i dansk skola.

Kursen utgår från individen och att alla bär på en historia. Utifrån detta synsätt tillägnar sig studenterna förmåga att tillämpa begreppen historiemedvetande, historiebruk, historiekultur, historiesyn och identitet, på den historieförmedling som de på olika sätt möter i till exempel litteratur, film och konst.

Kursen omfattar grundläggande studier av skolans styrdokument med särskild inriktning på historieämnet och hur dessa kan användas vid planering av undervisning och bedömning.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. I övningar med olika slags källmaterial tillämpas teorierna på ett empiriskt material.

Individuell skriftlig sluttentamen genomförs efter genomgången kurs. Några olika fallstudier presenteras vilka har ett innehåll med inriktning mot periodisering, begrepp, didaktik, planering och skolans historieundervisning. Studentens tillämpning av teoretiska kunskaper, förmåga att beskriva och diskutera problem och att ge relevanta exempel bedöms.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Hela kursern

Axelsson Yngvéus, Cecilia, (2012). ”Cunning Plan for exploring the migration experience… using tickets and trees.” Teaching History, 149. December 2012. (s. 48-49)

Eliasson, Per (2014). ”Historieämnet i de nya läroplanerna”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning.Lund: Studentlitteratur. (s. 249-271) (22s.)

Historielärarnas förenings årsskrift 2015 (red. Bengt Nilson) (2015), Aron Modig, Per Eliasson, Hans Almgren, Robert Sandberg, Anna Alm) ”Kvinnor i historieläroböcker”. Lund: HLFÅ, s. 136-156.

Janson, Tore (2006). Romarinnor och romare. Livet i antiken. Stockholm: Wahlström & Widstrand. (225 s.)

Karlsson, Klas-Göran (2014). ”Historia, historiedidaktik och historiekultur – teori och perspektiv”. i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning.Lund: Studentlitteratur. (s. 7-89) (82 s.)

Kjeldstadli, Knut, (Med svensk anpassning av Bo Persson och Klas Åmark) (1998) Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund: Studentlitteratur, (s 15-116, 150-175) (124 s.)

Kvande, Lise & Naastad, Nils (2013), Hva skal vi med historie? Historiedidaktik i teori og praksis. Oslo:Universitetsforlaget. (s. 19-88, 162-180) (88 s.)

Kölbl, Carlos and Konrad, Lisa (2015). ”Historical consciousness in Germany. Concept, Implementation, Assessment.” i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.17-27) (10 s.)

Liedman, Sven-Erik (2013). Från Platon till kriget mot terrorismen. De politiska idéernas historia. (s. 7-65) (58 s.)

Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria (2013). Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur (s. 13-39) (26 s.)

Ohlander, Ann-Sofie (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan: rapport 1. (73 s)

Elektronisk publicering. http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/98/33/ff1050e3.pdf

Seixas, Peter (1993). “Historical Understanding among Adolescents in a Multicultural Setting.” Curriculum Inquiry, Vol. 23, No. 3 (Autumn, 1993), (s. 301-327) (26 s.) Elektronisk publicering: http://www.jstor.org/stable/pdfplus/1179994.pdf?acceptTC=true&jpdConfirm=true

Sjöberg, Maria (red) (2014). En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur. (s. 19-331) (312 s.)

Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag ( s. 7-111) (104 s)

Thurèn Torsten (2013), Källkritik, Stockholm: Liber, (255 s.)

Peck, Carla & Seixas, Peter (2008). “Benchmarks of Historical Thinking:First Steps”. Canadian Journal of Education 31, 4 (2008) (s.1015-1038) (23 s.) Elektronisk publicering: http://web.b.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=e2384fe2-6f86-4a66-9abd-f67109e7452f%40sessionmgr198&vid=2&hid=119

Aktuella styrdokument och kommentarmaterial i Lgr11 och Gy2011 (ca 150 s.)

Länk till Lgr 11 Kursplan Historia:

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/historia

Länk till Kommentarmaterial till Lgr11: Kursplanen i historia:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2559

Länk till Gy 2011 Ämnesplan Historia:

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner/subject.htm?subjectCode=HIS

Utöver detta kan tillkomma ca hundra sidor text i samband med övningar och seminarier.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.