Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Genusvetenskap I
Engelsk benämning
Gender Studies I
Kurskod
GV101S
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för kultur och samhälle
Fastställandedatum
2020-11-04
Gäller från
2021-01-18
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Genusvetenskap
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i huvudområdet genusvetenskap på nivå 1-30 och kan ingår i examensfordringarna för kandidatexamen i genusvetenskap
Syfte
Kursen som är tvärvetenskapligt upplagd syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper i genusvetenskapliga frågeställningar, teorier och metoder. Kursen introducerar studenten till hur kön skapas och förändras historiskt och inom skilda områden. Genom hela kursen relateras även till maktordningar som klass, etnicitet/ras, sexualitet, maskulinitet. Begrepp som kropp, hem och arbete belyses ur olika kulturella och historiska perspektiv. Som ett spår genom hela kursen löper textanalys i olika former.
Innehåll
Delkurs 1: Kropp (10 hp)
Delkursen syftar till att ge perspektiv på kroppen utifrån feministiska perspektiv. Kroppen uppmärksammas särskilt i förhållande till olika maktrelationer, som till exempel sexualitet och prostitution. Efter kursen skall studenterna ha fått kunskap om kroppen ur ett socialt, historiskt och kulturellt perspektiv samt fått inblick i olika forskningsområden kring kropp och sexualitet (queer-teori, maskulinitetsstudier, postkoloniala studier). Studenten skall också ha erhållit kunskap om grundläggande begrepp inom genusvetenskapen, liksom kännedom om ämnets historia.
Delkurs 2: Rum, plats och makt (10 hp)
Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskap om olika analytiska ramverk inom genusvetenskapen, knutet till rum, plats och makt. Rummets och platsens betydelse, från lokal till global kontext, i feministisk teoribildning om makt löper som en röd tråd genom delkursen. Exempel ges från både historia och samtid. Kursen ger teoretiska och analytiska verktyg för att observera och förstå hur skilda maktordningar vad gäller kön, klass, sexualitet, etnicitet/ras återfinns i olika samhällssfärer världen över. Efter avslutad kurs skall studenterna ha erhållit kunskap om hur individer och grupper innesluts och utesluts i olika rum på lokal, nationell och global basis.
Delkurs 3: Arbete (10 hp)
Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om betydelsen och innebörden av hur arbetets organisering förändrats historiskt medtyngdpunkt på svensk kontext. Teman som kursen behandlar är diskriminering, arbetsmarknad och globalisering, samt kunskapssamhällets feminisering. Efter avslutad kurs skall studenterna uppvisa kunskap om innebörden av förändringarna i arbetets organisering för enskilda individer och grupper. Studenterna skall också uppvisa grundläggande kunskap om centrala begrepp och teoretiska perspektiv inom fältet för feministisk arbetsforskning.
Lärandemål
Studenterna skall efter genomgången kurs ha kunskap om och förståelse för
- ämnets historia och utveckling
- grundläggande begrepp och teorier
- forskningsområdena kropp; rum, plats och makt samt arbete
Studenterna skall efter genomgången kurs ha förmåga att
- identifiera, beskriva och diskutera ämnets utveckling
- identifiera, beskriva och diskutera grundläggande begrepp och teorier
- identifiera, beskriva och diskutera kunskapsutvecklingen inom forskningsområden som är centrala för genusvetenskapen
- kritiskt och analytiskt förhålla sig till texter och media i olika former
Arbetsformer
Föreläsningar
Kursens föreläsningar är tänkta att fungera såväl introducerande, syntetiserande som problematiserande. I föreläsningarna eftersträvas ofta en dialog mellan lärare och student, det är därför av vikt att studenterna kommer väl förberedda till lektionen, till exempel genom att läsa föreskriven litteratur.
Seminarier
Självstudier av texter och i någon mån audiovisuella medier är en viktig del av utbildningen. Stor vikt läggs vid att studenterna tränas att argumentera för sina tolkningar, såväl muntligen som skriftligen. Seminarierna är viktiga för att främja ett reflexivt och självständigt tänkande och betraktas som ett aktivt inlärningstillfälle. För att fylla denna funktion och samtidigt vara en arena för kritiskt tänkande måste alla få komma till tals och pröva sina argument. Lika centralt är att studenterna är aktiva och pålästa vilket ställer höga krav på deras förmåga att planera sin tid och ta ansvar för sina studier. Samtidigt som det krävs att lärarna förmår skapa samtalsrum där alla upplever att de har möjlighet att pröva sina tolkningar.
Basgrupper
Som ett stöd i lärandeprocessen finns de basgrupper som studenterna delas in i varje termin. I dessa kan studenterna i mindre grupper under friare former diskutera tolkningar, knyta an till egna erfarenheter och reflektioner både kring texterna och undervisningen samtidigt som man förbereder sina gruppresentationer inför seminarierna.
Informationssökningsövning på biblioteket är också inlagd i schemat för att studenterna tidigt ska lära sig att söka information och litteratur.
Bedömningsformer
Examination på de olika delkurserna sker i form av muntliga presentationer (3 hp) och skriftliga uppgifter (7hp).
På de muntliga presentationerna kan erhållas betygen G eller U, på de skriftliga uppgifterna betygen VG, G eller U.
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen sker enligt fastställda tider.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1-2:
Fyra böcker är gemensamma för delkurs 1 och 2.
- Eduards, Maud (2012) Kroppspolitik. Om moder Svea och andra kvinnor (Ny utg.) Stockholm: Atlas.
- Eriksson, Mia och Lucas Gottzén (2020) Genus. Stockholm: Liber
- Esseveld, Johanna och Lisbeth Larsson (1996, 2017) (red.) Kvinnopolitiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur.
- Loomba, Aina (2006) Kolonialism/postkolonialism. Tankekraft förlag.
På delkurs 1 tillkommer följande bok:
- Ambjörnsson, Fanny (2016) Vad är queer? 2:a utg. Stockholm: Natur & Kultur.
I övrigt tillkommer annat material på max 400 sidor.
På delkurs 2 tillkommer följande två böcker:
- De Los Reyes, Paulina & Maud Eduards, Fia Sundevall (2013) (red) Internationella relationer: könskritiska perspektiv. Stockholm: Liber.
- Nilsson, Gabriella och Inger Lövkrona (2015, 2020) Våldets kön. Kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
I övrigt tillkommer annat material på max 400 sidor.
Delkurs 3:
- Acker, Joan, "Hierarchies, Jobs, Bodies: A Theory of Gendered Organizations", i Gender& Society, vol 4. No. 2, June 1990, 139-158
- Mark, Eva: Jämställdhetsarbetets teori och praktik (Lund: Studentlitteratur)
- Mulinari, Paula: Maktens fantasier och servicearbetets praktik: arbetsvillkor inom hotell- och restaurangbranschen i Malmö (Linköpings universitet 2007. Finns tillgänglig på nätet)
- Wikander, Ulla: Kvinnoarbete i Europa 1789-1950. Genus, makt och arbetsdelning (Atlas Akademi 1999 el senare)
- Wrangborg, Jenny, Kallskänken (Stockholm: Ordfront Pocket, 2013)
I övrigt tillkommer annat material på max 400 sidor.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.