Kursplan hösten 2010
Kursplan hösten 2010
Benämning
Genusvetenskap I
Engelsk benämning
Gender Studies I
Kurskod
GV101S
Omfattning
30 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Utbildningsnämnden/kursnämnder vid Kultur och samhälle
Fastställandedatum
2010-06-04
Gäller från
2010-09-01
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Genusvetenskap
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
1:a kurs ingående i kandidatexamen i genusvetenskap.
Syfte
Kursen som är tvärvetenskapligt upplagd syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper i genusvetenskapliga frågeställningar, teorier och metoder. Kursen introducerar studenten till hur kön skapas och förändras historiskt och inom skilda områden. Genom hela kursen relateras även till maktordningar som klass, etnicitet/ras, sexualitet, maskulinitet. Begrepp som kropp, hem och arbete belyses ur olika kulturella och historiska perspektiv. Som ett spår genom hela kursen löper textanalys i olika former.
Innehåll
Delkurs 1: Kropp (10 hp)
Delkursen syftar till att ge perspektiv på kroppen utifrån feministiska perspektiv. Kroppen uppmärksammas särskilt i förhållande till olika maktrelationer, som till exempel sexualitet och prostitution. Efter kursen skall studenterna ha fått kunskap om kroppen ur ett socialt, historiskt och kulturellt perspektiv samt fått inblick i olika forskningsområden kring kropp och sexualitet (queer-teori, maskulinitetsstudier, postkoloniala studier). Studenten skall också ha erhållit kunskap om grundläggande begrepp inom genusvetenskapen, liksom kännedom om ämnets historia.
Delkurs 2: Hem, rum, plats (10 hp)
Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskap om rummets och platsens betydelse för identitetsskapande i feministisk teoribildning. Exempel ges från både historia och samtid. Kursen ger teoretiska och analytiska verktyg för att förstå hur konkreta och föreställda platser lärs och sätter sig i kroppen som känslor. Efter avslutad kurs skall studenterna ha erhållit kunskap om hur skilda maktordningar – kön, klass, sexualitet, etnicitet/ras – samverkar genom att innesluta och utesluta enskilda och grupper. Efter kursen skall studenterna också uppvisa kunskap om skilda teoretiska perspektiv exemplifierade inom forskningsfältet om rum och plats.
Delkurs 3: Arbete (10 hp)
Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om betydelsen och innebörden av hur arbetets organisering förändrats historiskt med utgångspunkt i några fallstudier. Teman som kursen behandlar är arbetsmarknad, globalisering och kunskapssamhällets feminisering. Efter avslutad kurs skall studenterna uppvisa kunskap om innebörden av förändringarna i arbetets organisering för enskilda individer och grupper. Studenterna skall också uppvisa grundläggande kunskap om centrala begrepp och teoretiska perspektiv inom fältet för feministisk arbetsforskning.
Lärandemål
Studenterna skall efter genomgången kurs ha kunskap om och förståelse för
- ämnets historia och utveckling
- grundläggande begrepp och teorier
- forskningsområdena kropp, vardagsliv och arbete
Studenterna skall efter genomgången kurs ha förmåga att
- identifiera, beskriva och diskutera ämnets utveckling
- identifiera, beskriva och diskutera grundläggande begrepp och teorier
- identifiera, beskriva och diskutera kunskapsutvecklingen inom forskningsområden som är centrala för genusvetenskapen
- kritiskt och analytiskt förhålla sig till texter och media i olika former
Arbetsformer
Föreläsningar
Kursens föreläsningar är tänkta att fungera såväl introducerande, syntetiserande som problematiserande. I föreläsningarna eftersträvas ofta en dialog mellan lärare och student, det är därför av vikt att studenterna kommer väl förberedda till lektionen, till exempel genom att läsa föreskriven litteratur.
Seminarier
Självstudier av texter och i någon mån audiovisuella medier är en viktig del av utbildningen. Stor vikt läggs vid att studenterna tränas att argumentera för sina tolkningar, såväl muntligen som skriftligen. Seminarierna är viktiga för att främja ett reflexivt och självständigt tänkande och betraktas som ett aktivt inlärningstillfälle. För att fylla denna funktion och samtidigt vara en arena för kritiskt tänkande måste alla få komma till tals och pröva sina argument. Lika centralt är att studenterna är aktiva och pålästa vilket ställer höga krav på deras förmåga att planera sin tid och ta ansvar för sina studier. Samtidigt som det krävs att lärarna förmår skapa samtalsrum där alla upplever att de har möjlighet att pröva sina tolkningar.
Basgrupper
Som ett stöd i lärandeprocessen finns de basgrupper som studenterna delas in i varje termin. I dessa kan studenterna i mindre grupper under friare former diskutera tolkningar, knyta an till egna erfarenheter och reflektioner både kring texterna och undervisningen samtidigt som man förbereder sina gruppresentationer inför seminarierna.
Informationssökningsövning på biblioteket är också inlagd i schemat för att studenterna tidigt ska lära sig att söka information och litteratur.
Bedömningsformer
Examinationen på de olika delkurserna består antingen av hemtentamina eller av muntlig examination i par eller grupp.
Hemtentamina ger möjligheter att kräva genomarbetade texter och är ett sätt att stimulera studenternas förmåga att uttrycka sig skriftligt; den muntliga formen tränar motsvarande den muntliga förmågan att uttrycka sig och att argumentera för sina ståndpunkter.
Aktivt deltagande i seminarierna krävs och vid frånvaro görs en skriftlig examination.
För väl godkänt på hela kursen krävs väl godkänd på två av tre delkurser.
Det ges minst två omtentamenstillfällen för studenter som inte slutfört tentamen med godkänt resultat vid ordinarie tentamensperiod. Omtentamen ges i samma examinationsform som vid det ordinarie examinationstillfället.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1:
• Ambjörnsson, Fanny: Vad är queer? (Natur och kultur 2006)
• Eduards, Maud: Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor (Atlas Akademi 2007)
• Gemzöe, Lena: Feminism (Bilda förlag 2002)
• Svensson, Ingeborg: Liket i garderoben. En studie av sexualitet, livsstil och begravning (Normal förlag 2007)
I övrigt tillkommer annat material på max 400 sidor.
Delkurs 2:
• Edgren, Monika: Hem tar plats. Ett feministiskt perspektiv på flyttandets politik i 1970-talets sociala rapportböcker (Sekel 2009)
• Mohanty, Chandra Talpade: Feminism utan gränser: avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet (Tankekraft 2006)
• Thörn, Catharina: Kvinnans plats(er) - bilder av hemlöshet (Egalité 2004)
• Gemzöe, Lena: Feminism (Bilda förlag 2002)
I övrigt tillkommer annat material på max 400 sidor.
Delkurs 3:
• Eduards, Maud: Kroppspolitik. Om Moder Svea och andra kvinnor (Atlas Akademi 2007)
• Mark, Eva: Jämställdhetens teori och praktik (Lund: Studentlitteratur)
• Mulinari, Paula: Maktens fantasier och servicearbetets praktik: arbetsvillkor inom hotell- och restaurangbranschen i Malmö (Linköpings universitet 2007)
• Wikander, Ulla: Kvinnoarbete i Europa 1789-1950. Genus, makt och arbetsdelning (Atlas Akademi 1999 el senare)
I övrigt tillkommer annat material på max 400 sidor.
Kursvärdering
Alla studenter ges vid slutet av kursen möjlighet att kommentera kursen skriftligt och muntligt. En sammanställning av resultatet finns tillgänglig på områdets datornät. Därutöver förekommer möjligheter till skriftlig och muntlig utvärdering efter enskilda delkurser.
Studentinflytande
Studentinflytande utövas genom kursråd.