Kursplan hösten 2022
Kursplan hösten 2022
Benämning
Geografi och lärande: Resurser, befolkning och hållbar utveckling
Engelsk benämning
Geography and Education: Resources, Population, and Sustainable Development
Kurskod
GL214C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för ämneslärarprogrammet
Fastställandedatum
2022-04-29
Gäller från
2022-04-29
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurser 7-9.
Syfte
Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskaper i geografi (natur- och kulturgeografi) utifrån ett resursperspektiv med fokus på befolkning och hållbar utveckling. Vidare syftar kursen till att studenten utvecklar ämnesdidaktiska kunskaper, färdigheter och förmågor för skolundervisning.
Innehåll
Litosfärens, hydrosfärens, biosfärens och atmosfärens grundläggande uppbyggnader och processer samt hur dessa processer är sammankopplade studeras. Detta relateras till aktuella miljöproblem såsom globala klimatförändringar. Vidare behandlas bl.a. klimatklassificering och sambanden mellan klimat, vegetation och jordmån samt klimatsystemens konsekvenser för mänsklig verksamhet.
Utvecklingsbegreppet och olika sätt att mäta utveckling problematiseras. Till detta kopplas befolkningsgeografiska teorier, begrepp och processer. De tre dimensionerna av hållbar utveckling – den sociala, ekonomiska och ekologiska – studeras och problematiseras på olika geografiska nivåer.
Människans utnyttjande av naturresurser och vilka konsekvenser detta får för miljön studeras och problematiseras. Bland annat behandlas människans påverkan på klimatet genom användning av fossila bränslen och utsläpp av växthusgaser. Vattnets kretslopp behandlas utifrån geologiska, hydrologiska, biologiska och atmosfäriska förhållanden.
Tillgång till rent vatten problematiseras utifrån FN:s globala mål för hållbar utveckling med fokus på människors hälsa, fortlevnad och utveckling av verksamheter. Sambanden mellan stora avrinningsområdens hydrologiska förhållanden och befolkningsstruktur, bosättningsmönster och försörjning studeras. Mänsklig verksamhet studeras utifrån hur avrinningsområden befolkas och exploateras och vilka konsekvenser detta får ur ett miljö- och hälsoperspektiv.
Användning av fjärranalys- och kartmaterial för grundläggande analys och presentation av spatiala och temporala geografiska förhållanden och processer studeras. Avsikten är att få en översikt av hur flygbilder, satellitdata, kartor och geografiska informationssystem (GIS) kan användas för sådana analyser och presentationer.
De didaktiska frågorna om vem man undervisar för, vad man undervisar, hur man undervisar och varför man undervisar om ett visst innehåll studeras på en grundläggande nivå, med utgångspunkt i läroplanen och med fokus på ovanstående innehåll.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenterna kunna
- redogöra för den grundläggande uppbyggnaden av litosfären, hydrosfären, biosfären och atmosfären, samt dessas processer, och koppla processerna till aktuella miljöproblem, bl.a. globala klimatförändringar
- redogöra för och diskutera grundläggande befolkningsgeografiska teorier, begrepp och processer
- analysera och problematisera begreppet hållbar utveckling, med avseende på de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna
- analysera och problematisera människans utnyttjande av naturresurser, med visst fokus på vatten, samt vilka konsekvenser detta får för miljö, människors hälsa och försörjning
- redogöra för och använda kartmaterial, fjärranalys och geografiska informationssystem (GIS) för grundläggande analys och presentation av spatiala och temporala geografiska förhållanden och processer
- redogöra för grundläggande ämnesdidaktisk teori och tillämpa detta i planering för undervisning i grundskolan.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom föreläsningar, övningar, projektarbeten, seminarier, exkursioner och studiebesök. Obligatoriska moment delges av kursledaren vid kursstart.
Bedömningsformer
Prov 1: Individuell skriftlig salstentamen (Individual Written Exam), 10 hp. I detta prov examineras lärandemålen 1, 2 och 3 samt delar av 5 (redogöra för) och 6 (redogöra för).
Prov 2: Skriftlig och muntlig presentation (Written and Oral Presentation), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 4 samt delar av 5 (använda) och 6 (tillämpa).
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För att erhålla kursbetyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på prov 1 och 2.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur
Dessen Jankell, Lotta & Örbring, David (2020) Geografididaktik för lärare 4–9. Gleerups Utbildning AB. 1:a utgåvan. (245 s.)
FN:s globala mål för hållbar utveckling. (Tillgängliga på internet.)
FN:s konvention om barnets rättigheter/barnkonventionen. (Tillgänglig på internet.)
Fridfeldt, Anders (2022). Lärare gör fältstudier i geografi. Natur och Kultur Läromedel. 1:a utgåvan. (148 s.)
Hess, Darrel (2013). McKnight’s Physical Geography – A Landscape Appreciation: Pearson New International Edition. Pearson. 11:e utgåvan. (321 s.) (Finns även att köpa som E-bok.)
Knox, Paul & Marston, Sallie (2014, 2015). Human Geography: Places and Regions in Global Context. Pearson. 6:e eller 7:e utgåvan. (ca 210 s.)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Skolverket. (Tillgänglig på internet.)
Molin, Lena (2006). Rum, frirum och moral – En studie av skolgeografins innehållsval. Uppsala universitet. (233 s.) (Tillgänglig på internet.)
Rönnlund, Maria & Tollefsen, Aina (2016) Rum – Samhällsvetenskapliga perspektiv. Liber. 1:a utgåvan. (206 s.)
United Nations Development Programme. Senaste versionen av Human Development Report FN. (Tillgänglig på internet.)
Vetenskapliga artiklar och material tillkommer (ca 300 s.) (Tillhandahålls vid kursstart.)
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.