Grundläggande behörighet samt

Naturkunskap 1b / 1a1+1a2, Samhällskunskap 1b / 1a1+1a2. Eller: Naturkunskap A, Samhällskunskap A, (Områdesbehörighet A6a/6a)

För flexibel variant även fem års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan efter 1 juli 1998, minst halvtid, varav två år ska vara sammanhängande

Kursen ingår i förskollärarexamen.

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskap och förståelse för pedagogik i relation till förskolans kontext.

I kursen introduceras studenten för pedagogik som vetenskap. Vad pedagogik är och kan vara diskuteras i relation till begrepp som (ut)bildning, undervisning och fostran. Förskolepedagogik och förskolläraryrket behandlas särskilt genom begrepp som pedagogisk miljö, pedagogiska relationer, barnperspektiv och barns perspektiv. Som del i kursen studeras och diskuteras dessutom förskolans värdegrund och uppdrag i förhållande till social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.

Inom ramen för akademisk literacy läggs i denna kurs särskilt fokus på grundläggande referenshantering samt på hur akademiska texter kan läsas och förstås. Därtill får studenten en introduktion kring muntligt framförande.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för innebörder av pedagogik,
2. redogöra för och reflektera över förskolans värdegrund och uppdrag i relation till hållbar utveckling,
3. resonera kring innebörder av förskolläraryrket och förskolepedagogik samt exemplifiera detta i pedagogisk miljö.

Kursen är huvudsakligen distansbaserad med digitala föreläsningar och seminarier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och presentationer.

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Exam), 10 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-2.

Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på Prov 1.

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2020). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber (s. 14-157, 272-316) (187 s)

Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv.Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2) s. 42-57 (tillgänglig på Internet) (16 s)

Linder, Linda (red.) (2021). Pedagogisk miljö i tanke och handling. 2 uppl. Stockholm: Lärarförlaget (s. 41–53 samt egenvalda kapitel.) (ca. 50 s)

Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2017).Utbildningsvetenskap för förskolan, 2 uppl. Stockholm: Natur och kultur (s. 65-172, 273-324) (158 s)

Sjöberg, Mattias Nilsson (red.) (2023).Pedagogik som vetenskap: en inbjudan. 2 uppl. Malmö: Gleerups (212 s)

Svensson, Lennart (2018). Kontextuellt tänkande om pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 23(5), s. 205–222 (tillgänglig på Internet) (28 s)

Tallberg Broman, Ingegerd & Vallberg Roth, Ann-Christine (2019). Förskollärare, förtydligat undervisningsuppdrag och professionella strategier. Malmö universitet (tillgänglig via internet) (43 s)

Åsén, Gunnar (red.) (2020). Vad säger forskningen om svensk förskola? Stockholm: Liber AB (200 s)

Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll, delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk barnehageforskning, 5(14), s. 1-17 (12 s)

Viggósson, Haukur (2011). Pedagogiskt kapital: Ett begrepp under utveckling. Pedagogisk Forskning i Sverige, (tillgänglig på Internet) 16(1), s. 57–68 (11 s)

Øksnes, Maria & Sundsdal, Einar (2017). Leklust i förskolan: främja lekens egenvärde. Stockholm: Gothia Fortbildning (114 s)

Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.