För tillträde till kursen krävs godkänt betyg på DP111A introduktion till polisiärt arbete. Vid underkänt prov och i de fall omprov eller resultat från prov tidsmässigt ligger inom ramen för nästa kurs, kan studenten flyttas upp i väntan på förnyat prov och resultat. Underkänns studenten avbryts studierna på den nya terminen.

Kursen ges på termin 3 på Polisprogrammet, deltidspolisutbildningen.

Kursens övergripande mål är att leda till fördjupade kunskaper, färdigheter och förhållningssätt särskilt i ärenden som berör psykisk ohälsa, psykiatriska tillstånd och beroendeproblematik samt barn och unga. Den grundläggande kunskapen inom särskilt polisrätt, brottsutredning och brottsförebyggande arbete som studenten förvärvat breddas nu och fördjupas genom att studenten tränar praktiskt på att tillämpa teorin i praktiska övningar med fokus på olika arbetsområden, både inom utredning och i ingripandesituationer. Särskilt diskuteras frågor om bemötande, prioriteringar och rättssäkerhet i yrkesutövandet. Rättssäker dokumentation i polisiära system är en integrerad del av de teman som berörs under kursen.

Studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om och förklaringar till olika typer av beroendetillstånd och psykiatriska tillstånd för att kunna identifiera, förstå och kunna bemöta och kommunicera med olika personer. Tillämpbar lagstiftning som kan bli aktuell i dessa kontakter samt ansvaret för vård och behandling av de aktuella grupperna diskuteras. Psykiatriska tillstånd som diskuteras är vissa personlighetssyndrom, beroendetillstånd, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, affektiva sjukdomar såsom depression och bipolär sjukdom samt psykossjukdomar. Suicidrisker samt grunderna i dialog och kommunikation vid suicidrisk behandlas också.

Kursen behandlar även preparatkunskap med fokus på de vanligaste förekommande drogerna, med syftet att studenten ska kunna identifiera symptom som är karakteristiska för dessa. Olika gruppers bruk och missbruk av droger samt aktuell forskning av relevans för polisiärt arbete diskuteras också. Särskild vikt läggs vid tillämpning av narkotikalagstiftning och utredning av narkotikabrott.

Kopplingen mellan olika preparat och/eller psykiatriska tillstånd och kriminalitet i relation till polisarbete diskuteras och vikten av att kunna identifiera skillnader mellan psykisk ohälsa eller sjukdom, ett somatiskt akut tillstånd och drogpåverkan för att göra polisiära ingripanden så säkra som möjligt för alla inblandade diskuteras också.

Studenten förvärvar även grundläggande kunskaper om polisens arbete, enskilt och i samverkan, med att förebygga, ingripa mot och utreda brott som berör unga lagöverträdare och unga brottsutsatta. Under delkursen läggs vikt vid beaktandet av barnperspektivet i arbetet med barn och unga med utgångspunkt i FN:s Barnkonvention.

I kursen förs en diskussion om ungdomars brottsutsatthet och ungdomsbrottslighetens karaktär och utveckling samt olika förklaringsmodeller till varför ungdomar begår brott. För att öka polisens förmåga att kommunicera med olika grupper diskuteras förhållandet mellan att skapa kontakt och sätta gränser i mötet med unga.

Därutöver behandlas hur polisen samverkar med andra aktörer i ärenden som involverar barn och unga med särskilt fokus på polisens samverkan med socialtjänsten. Relevant lagstiftning och rutiner diskuteras och tillämpas. Den speciallagstiftning som gäller unga lagöverträdare och brottsutredningar för lagöverträdare mellan 15 och18 år och lagöverträdare under 15 år, behandlas särskilt. Förhållningssätt och regler vid samtal och förhör med barn och unga diskuteras. Ett annat fokusområde är internet som brottsplats samt alkohollagsbrott, alkohollagens tillämpning och förverkande.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för de vanligaste psykiatriska tillstånden och reflektera över dess betydelse för bemötandet av personer som polisen hanterar i sitt arbete,
2. redogöra för och tillämpa de rättsregler som är kopplade till polisiära åtgärder i samband med psykiatriska tillstånd samt kunna tillämpa tvångsmedelsanvändning som kan bli aktuell i polisiära ingripanden och dokumentera dessa ärenden,
3. diskutera kopplingen mellan olika preparat och/eller olika psykiatriska tillstånd och kriminalitet ur ett köns- och etnicitetsperspektiv,
4. diskutera förutsättningar för att genomföra förhör med personer med psykiatrisk funktionsnedsättning,
5. redogöra för de förväxlingsrisker som finns med avseende på psykisk ohälsa eller sjukdom, ett somatiskt akut tillstånd och preparatpåverkan och hur denna risk kan minimeras i samband med polisiära ingripanden,
6. redogöra för och kunna identifiera tecken och symptom på bruk av narkotika, dopingpreparat och alkohol och relatera detta till bemötande och polisiära ingripanden,
7. redogöra för och tillämpa narkotikastrafflagen, lag om förbud mot vissa dopningsmedel och lag om förbud mot vissa hälsofarliga varor och kunna tillämpa dessa vid ingripanden och utredning av brott,
8. redogöra för ungdomsbrottslighetens mönster, utveckling och förklaringar samt diskutera forskningsbaserade förebyggande åtgärder enskilt och i samverkan,
9. resonera kring problematiken gällande förhållandet mellan att skapa kontakt och sätta gränser och de dilemman som kan uppstå i mötet med unga,
10. redogöra för hur rättsväsendet och andra myndigheter hanterar unga lagöverträdare och tillämpa de utredningsregler som gäller för gärningspersoner under 18 år, vilka samverkanskrav detta ställer på polisen samt i denna kontext även reflektera över barnperspektivet i det polisiära arbetet,
11. självständigt utreda och dokumentera ungdomsärenden i enlighet med relevant lagstiftning, polisiära rutiner och beprövad erfarenhet, och
12. diskutera internet som brottsplats och redogöra för utredningsåtgärder för vissa brott som begås på internet.

Kursens arbetsformer består av föreläsningar och digitalt undervisningsmaterial, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 1 och 2 samt 4–6 övar studenten även på att agera i möten med personer i olika psykiatriska tillstånd. För att uppnå lärandemål 6 och 7 diskuteras symptom på preparatpåverkan, psykiatrisk sjukdom och ohälsa samt ingripande och tillämpbar juridik och dokumentation av ärenden i samband med övningar. För att uppnå lärandemål 8–12 diskuteras innehållet i föreläsningsform och under handledningstillfällen där studenterna arbetar med olika case. För att uppnå samtliga lärandemål deltar studenten även i praktiska övningar där studenten får tillämpa sina kunskaper avseende ingripande, dokumentation och handläggning av ärenden med unga lagöverträdare med efterföljande övningsreflektion.

Kursens examinationsformer består av enskild skriftlig och muntlig tentamen samt deltagande i seminarier och praktiska övningar.

Lärandemål 1 och 2 samt 5–7 examineras genom enskild skriftlig tentamen (4,5hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för psykiatriska tillstånd och olika preparat samt de lagar som styr polisens arbete i denna typ av ärenden.

Lärandemål 1-2 och 4–6 examineras även individuellt genom praktiska prov där fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa lagstiftning och att beskriva sitt eget och andras sätt att bemöta personer med skilda behov (1,5hp). Fokus i bedömningen av lärandemål 2 är även studentens förmåga att dokumentera ärenden korrekt och rättssäkert.

Lärandemål 3 och 4 examineras individuellt genom deltagande i seminarium med en tillhörande enskild skriftlig uppgift (1,5hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att diskutera kopplingen mellan olika preparat och/eller psykiatriska tillstånd och kriminalitet ur ett köns- och etnicitetsperspektiv.

Lärandemål 8–12 examineras med enskild skriftlig tentamen (6hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för hur rättsväsendet och andra myndigheter hanterar unga lagöverträdare och för de regler som gäller vid utredning av ärenden med gärningspersoner som är upp till 18 år, samt kunna tillämpa dessa regler och diskutera och resonera kring olika perspektiv i kontakt med unga samt utredning av dessa ärenden. Delar av lärandemål 8-12 examineras även genom att studenten genomför en uppgift som redovisas muntligt och individuellt (1,5hp) där fokus i bedömningen är på studentens förmåga att redogöra för och kommunicera med olika målgrupper kring polisens arbete med att förebygga brott och utsatthet i ungdomsmiljö.

Deltagande i reflektion efter övningen med fokus på unga lagöverträdare är obligatorisk. Student som inte deltar i övningsreflektionen ska enligt beslut av examinator komplettera med en individuell skriftlig uppgift.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns på den digitala lärplattformen.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment och att det obligatoriska momentet är genomfört. För betyget väl godkänt krävs därutöver väl godkänt betyg på båda de individuella skriftliga tentamina (4,5hp och 6hp).

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Andersson M, Asp P, Swenson Claréus P, Hempel A, Kankaanpää E, (2012) Narkotikabrotten: en kommentar till de centrala bestämmelserna om narkotikabrott. Uppsala: Iustus. 194 sidor.

Berggren N-O, Munck J, (2023) Polislagen: En kommentar. 15 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 259 sidor. Valda delar omfattande ca 20 sidor.

Clevesköld L, (2022) Samhället och de unga lagöverträdarna. 8 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. 334 sidor.

Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2022) Brott och påföljder. 8 uppl. Stockholm: Bruun Juridik. 639 sidor. Valda delar omfattande ca 200 sidor.

Granström G, Mannelqvist R, (2021) Brottsoffer – rättsliga perspektiv. 2 uppl. Lund Student-litteratur. (Valda delar, cirka 60 sidor).

Grönvall L, Holgersson L, Idarsson B, (2023) Psykiatrin, tvånget och lagen – en lagkommentar i historisk belysning, 8 upplagan. Stockholm; Norstedts 2020. 349 sidor (valda delar).

Hartelius J, (2018) Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor. 13 uppl. Göteborg: Mediahuset. 64 sidor.

Hed I, (2019) Sekretess! - Handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 154 sidor. (Valda delar)

Herlofson J, (2014) Minipsykiatri E-bok Natur & Kultur. 327 sidor.

Johnson B, Richert T, Svensson B, (2023) Alkohol- och narkotikaproblem. Upplaga 2. Studentlitteratur Lund. 475 sidor.

Kronkvist O, (2020) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. 2 Uppl. Malmö: Gleerups. 240 sidor.

Pettersson T, (2012) Att balansera mellan kontroll och kontakt – Lokala polisers arbete med ungdomar. Lund: Studentlitteratur AB. 169 sidor.

Rönnblom M, Linander L, Sandberg L, (2021) (O)tryggt? Texter om makt, plats och motstånd. Stockholm: Premiss, 345 sidor, valda delar omfattande cirka 50 sidor.

Wieslander M, (2014) Ordningsmakter inom ordningsmakten. Diskurskamp, dilemman och motstånd i blivande polisers samtal om mångfald. Akademisk avhandling (Karlstad University Studies 2014:40). Karlstad: Karlstad Universitet, (valda delar omfattande ca 100 sidor).

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer. Cirka 300 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.