Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: IS703F Historia: Teori- och metodkurs (genomgången)

Kurs inom Historiska studier masterutbildning.

Kursen syftar till att studenten ska tillägna sig kunskaper, förmågor och färdigheter för att kunna genomföra, dokumentera och presentera ett vetenskapligt grundat muntligt historieprojekt.

I kursen problematiseras och tränas bruk av muntlig historia. Studenterna ges möjligheter att och analysera några avhandlingar eller andra betydande arbeten inom den muntliga historiens område. Kursens huvuddel utgörs av att studenterna under handledning formulerar ett historiskt problem som kan belysas med hjälp av muntlig historia. Studenten ska sedan under handledning bearbeta det valda problemet med hjälp av intervjuer och litteratur och slutligen presentera det i en form som diskuteras fram mellan handledare och student.

Efter kursen ska studenten kunna

1. analysera relationen mellan samhälleliga förändringsprocesser och enskilda individers erfarenheter;
2. redogöra för forskningsfältet muntlig historia och kunna diskutera teoretiska och metodiska aspekter relaterade till detta;
3. inom ramen för muntlig historia självständigt formulera ett vetenskapligt problem och genomföra en teoretiskt och metodologiskt adekvat empirisk undersökning
4. skriftligt och muntligt kommunicera sina egna vetenskapligt grundade historiska kunskaper med god språkbehandling
5. problematisera och diskutera etiska aspekter på muntlig historia.
6. med god insikt i ämnet kunna diskutera sin egen och andras examinationsuppgifter vid ett seminarium

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier och metoddiskussioner, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare. I kursen ingår vidare att studenterna arbetar med ett individuellt muntligt projekt och författar en uppsats eller gör en skriftlig presentation. En annan typ av presentation kan t ex vara en utställning, pod eller film.

Samtliga lärandemål examineras genom en forskningspresentation.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Abrams, Lynn. (2010). Oral history theory. London: Routledge
(214 s.)

Frisch, Michael. 1990. A Shared Authority: Essays on the Craft and Meaning of Oral and Public History. Albany: State University of New York Press. s. 81–146. (65 s.)

Linda Shopes, 2011. “Editing Oral History For Publication,” Oral History Forum d’histoire orale 31: 1–24 (23 s.) (e-resurs: tillgänglig via internet).

Greenspan, Henry. 2010. On Listening to Holocaust Survivors: Beyond Testimony. 2nd ed. St. Paul: Paragon House. s. 1–7; 11–73. (69 s.)

Greenspan, Henry, and Sidney Bolkolsky. 2006. “When Is an Interview an Interview? Notes from Listening to Holocaust Survivors.” Poetics Today 27 (2): 431–449. (18 s.) (e-resurs: tillgänglig via internet)

Portelli, Alessandro. 1991. The Death of Luigi Trastulli, and Other Stories: Form and Meaning in Oral History. Albany: State University of New York Press. s. 1–26. (26 s.)

Portelli, Alessandro. 2018. “Living Voices: The Oral History Interview as Dialogue and Experience.” The Oral History Review 45 (2): 239–248 (9 s.) (e-resurs: tillgänglig via internet)

Yow, Valerie Raleigh (2005).?Recording oral history: a guide for the humanities and social sciences. 2nd ed. Walnut Creek: AltaMira Press. (398 s.)

För studentens uppsats relevant litteratur omfattande omkring 1?000 sidor väljs i samråd mellan handledare och student.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.