För tillträde till kursen krävs godkänt betyg på DP142A. Vid underkänt prov och i de fall omprov eller resultat från prov tidsmässigt ligger inom ramen för nästa kurs, kan studenten flyttas upp i väntan på förnyat prov och resultat. Underkänns studenten avbryts studierna på den nya terminen.

Kursen utgör del av den fjärde terminen på Polisprogrammet, deltidpolisutbildning.

I kursen fördjupar studenten sina kunskaper om polisiärt arbete på vetenskaplig grund och resonerar kring forskningens betydelse för polisens arbete i ett alltmer komplext samhälle och därmed komplext uppdrag som polis. I kursen diskuteras grundläggande forskningsmetoder och forskningsetiska perspektiv. Kursens tyngdpunkt ligger på att sammanställa, jämföra och diskutera vetenskapligt grundad kunskap om polisiärt arbete. Studenten formulerar en problemställning av relevans för polisiärt arbete med fokus på något tema som bedöms som särskilt relevant för utbildningen. Därigenom utvecklas en självständighet i att finna, tillägna sig och använda vetenskaplig litteratur i en egen undersökning. En central del av kursen är att identifiera det egna och polisorganisationens behov av ytterligare kunskap och att därigenom bidra till den egna och polisprofessionens utveckling. Studenten presenterar sitt arbete i form av ett skriftligt examensarbete. Arbetet skrivs huvudsakligen på svenska men vissa delar skrivs på engelska.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. identifiera ett problemområde av relevans för polisiärt arbete och tillämpa litteraturöversikt som forskningsmetod för att sammanställa och analysera det identifierade problemområdet,
2. redogöra övergripande för forskningsetiska förhållningssätt kopplade till genomförandet av examensarbetet och etiska perspektiv kopplade till problemområdet,
3. identifiera sitt eget och polisorganisationens behov av ytterligare kunskap inom det studerade problemområdet,
4. presentera resultaten skriftligt i ett examensarbete, och
5. granska och diskutera det egna och andra studenters examensarbete.

Kursens arbetsformer är föreläsningar, seminarier, självständigt arbete samt handledning. För att uppnå samtliga lärandemål ges föreläsningar om ämnesområdet polisiärt arbete och kunskapsbaserat polisarbete, forskningsprocessen, problematisering, skrivande, metod och litteratursökning. För att uppnå lärandemål 1 deltar studenten även i en workshop i litteratursökning. För att uppnå lärandemål 5 övar studenten på att granska och diskutera vetenskaplig litteratur inom området polisiärt arbete. För att uppnå samtliga lärandemål deltar studenten i ett avslutande seminarium där studenten presenterar sitt examensarbete samt granskar och diskuterar en annan students examensarbete.

Samtliga lärandemål examineras genom ett skriftligt examensarbete som bedöms individuellt samt en granskning av någon annan students arbete som redovisas muntligt under ett oppositionsseminarium. Fokus i bedömningen av examensarbetet är den enskilda studentens förmåga att identifiera och granska företeelser och föreställningar inom polisiärt arbete, att diskutera betydelsen av forskningen för polisens arbete, att diskutera vissa metodologiska och forskningsetiska frågor i relation till polisiärt arbete samt att identifiera det egna och polisorganisationens behov av ytterligare kunskap. Fokus i bedömningen av oppositionsseminariet är den enskilda studentens förmåga att diskutera det egna och andra studenters examensarbete.

Bedömningskriterier för samtliga moment finns i studiehandledningen på den digitala lärplattformen.

För betyget Godkänd på kursen krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment. För väl godkänt betyg krävs väl godkänt på examensarbetet.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Blomström V, Wennerberg J, (2021) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. 356 sidor (valda delar).

Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber. 877 sidor (valda delar)

Vetenskapsrådet, (2017) God forskningssed. 84 sidor.

Övrig litteratur av relevans för det valda arbetsområdet väljs i samråd med handledare. Cirka 400 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.