Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV219A Värdegrundsarbete och demokrati i förskola (genomgången)

Kursen ingår i förskollärarexamen.
I kursen ingår 7,5 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla sin förmåga att arbeta med specialpedagogik i förskolan samt fördjupa sin förståelse för pedagogiskt ledarskap.

Kursen behandlar specialpedagogik och pedagogiskt ledarskap med fokus på förhållnings- och arbetssätt i förskolan och hur förutsättningar kan skapas för att tillgodose varje barns behov av utmaningar och stöd. Kategoriseringar av barn, normalitet och avvikelse problematiseras utifrån aktuell specialpedagogisk forskning och teori. Vidare formulerar studenten en handlingsplan som innefattar insatser på såväl individ- och gruppnivå som organisationsnivå. Begreppen inkludering och likvärdighet behandlas samt ställs i relation till förskollärarens ansvar och uppdrag. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. analysera en förskoleverksamhets förhållnings- och arbetssätt för att möta varje barns behov av utmaningar och stöd, med utgångspunkt i aktuell specialpedagogisk forskning och teori
2. redogöra för och problematisera specialpedagogiska utmaningar gällande förskollärarens ledarskap, ansvar och uppdrag att verka för inkludering och likvärdighet
3. upprätta samt kritiskt granska handlingsplaner som synliggör förskolans ansvar och uppdrag på individ- grupp- och organisationsnivå

Kursen är huvudsakligen distansbaserad. Föreläsningar och seminarier sker digitalt. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt skapande och kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och muntliga presentationer.

Samtliga lärandemål examineras genom en individuell muntlig presentation med skriftligt underlag.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

Ahlefeldt Nisser, Desirée (2021). Professionella pedagogiska samtal för en inkluderande skolkultur. Lund: Studentlitteratur (128 s)

Aspelin, Jonas (2013). Vad är relationell pedagogik? I: Aspelin, Jonas (red.), Relationell specialpedagogik: i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press (s. 179-189) (tillgänglig på internet) (10 s)

Edfelt, David (2019). Utmaningar i förskolan: att förebygga problemskapande beteende. Stockholm: Gothia Fortbildning (s 223)

Gäreskog, Petra och Lindqvist, Gunilla. (2020). Working from a distance? A study of Special Educational Needs Coordinators in Swedish preschools. Nordic Studies of Education, 1(40), 55–78 (23 s) (tillgänglig på internet)

Lutz, Kristian (2021). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte anses LAGOM. 2 uppl. Stockholm: Liber (126 s)

Palla, Linda (2021). Specialpedagogik i förskola: Grundläggande huvudsaker och reflekterande djupdykningar. Lund: Studentlitteratur (s. 153-246) (93 s)

Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.