Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FP214B Fritidspedagogik: Fritidens frågor (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om och förståelse för hur undervisning i fritidshemmet kan främja barns digitala kompetens. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sin förmåga att planera och leda digitala utvecklingsprojekt inom verksamheten. Kursen syftar även till att studenterna ska vidareutveckla sina kunskaper om och förståelse för former för dokumentation, bedömning och utvärdering i fritidshemsverksamheten.

Kursen behandlar i huvudsak projekt som arbetsform i fritidshemmet, med fokus på hur undervisningen kan utformas för att främja barns digitala kompetens. Med utgångspunkt i styrdokument och teorier om lärande och utvecklingsarbete behandlar kursen också dokumentationsformer, bedömning och utvärdering med fokus på kvalitet i fritidshemmets verksamhet.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Muntlig presentation (Oral presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 3, 5.

Prov 2: Paper (Paper), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2, 4.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.

Andersson, Birgit (2017). Bedömningar i fritidshem. I Pihlgren, Ann S. (red.), Fritidshemmets didaktik. Lund: Studentlitteratur, s 139-166 (27 s)

Buckingham, David (2015). Defining digital literacy: What do young people need to know about digital media? Nordic Journal of Digital Literacy, p 21-34 (tillgänglig på internet) (13 s)

Hedlund, Stina & Malmsten, Linnea (2016). Fritidshem IKT – möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur (127 s)

Hobbs, Renee & Moore, David (2013). Discovering Media Literacy: Teaching Digital Media And Popular Culture In Elementary School. Thousand Oaks: SAGE Publications (tillgänglig på internet) (ca 160 s)

Ilomäki, Liisa, Paavola, Sami, Lakkala, Minna, & Kantosalo, Anna (2016). Digital competence: An emergent boundary concept for policy and educational research. Education and Information Technologies, 21(3): 655-679 (tillgänglig på internet) (24 s)

Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup (130 s)

Livingston, Kay & McCall, Jim (2005). Evaluation: Judgemental or developmental? European Journal of Teacher Education, 28(2): 165-178 (tillgänglig på internet) (13 s)

Prieto, Linda, Arreguín-Anderson, María G., Yuen, Timothy T., Ek, Lucila D., Sánchez, Patricia, Machado-Casas, Margarita & García, Adriana (2016). Four Cases of a Sociocultural Approach to Mobile Learning in ‘La Clase Mágica,’ an Afterschool Technology Club. Interactive Learning Environments 24 (2): 345–56 (tillgänglig på internet) (11 s)

Rasi, Päivi, Vuojärvi, Hanna & Ruokamo, Heli (2019). Media Literacy Education for All Ages. Journal of Media Literacy Education 11(2): 1–19 (tillgänglig på internet) (19 s)

Vetenskapliga artiklar och annan litteratur tillkommer (ca 150 s.), samt litteratur kopplad till projektet (ca 200 s.).

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.