Kursplan våren 2020
Kursplan våren 2020
Benämning
Fritidspedagogik: Digital kompetens och lärande i fritidshemmet
Engelsk benämning
Recreation and Education: Digital Competence and Learning in Leisure-time Centers
Kurskod
FP715B
Omfattning
9 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2017-11-23
Gäller från
2018-01-15
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FP214B Fritidspedagogik: Fritidens frågor (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla fördjupade kunskaper om och förståelse för hur undervisning i fritidshemmet kan främja barns digitala kompetens. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla sin förmåga att planera och leda digitala utvecklingsprojekt inom verksamheten. Kursen syftar även till att studenterna ska vidareutveckla sina kunskaper om och förståelse för former för dokumentation, bedömning och utvärdering i fritidshemsverksamheten.
Innehåll
Kursen behandlar i huvudsak projekt som arbetsform i fritidshemmet, med fokus på hur undervisningen kan utformas för att främja barns digitala kompetens. Med utgångspunkt i styrdokument och teorier om lärande och utvecklingsarbete behandlar kursen också dokumentationsformer, bedömning och utvärdering med fokus på kvalitet i fritidshemmets verksamhet.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för komplexiteten i begreppet digital kompetens, samt reflektera över hur undervisningen i fritidshemmet kan utformas för att stödja utvecklingen av barns digitala kompetens (1)
- kritiskt reflektera över den egna digitala kompetensen och identifiera nya kunskapsbehov (2)
- genomföra ett utvecklingsarbete i projektform som syftar till att främja barns digitala kompetens inom ramen för fritidsverksamheten (3)
- analysera och kritiskt granska olika tillvägagångssätt för hur projekt kan realiseras med utgångspunkt i barns perspektiv (4)
- analysera den egna dokumentations-, bedömnings- och utvärderingspraktiken ur ett verksamhetsperspektiv (5)
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Muntlig presentation (Oral presentation), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 3.
Prov 2: Paper (Paper), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2, 4 och 5.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Andersson, Birgit (2013). Nya fritidspedagoger. I spänningsfältet mellan traditioner och nya styrformer. Diss. Umeå: Umeå universitet (s. 20-22, 65-81, 99-149, 162-164) (80 s)
Buckingham, David (2015). Defining digital literacy - What do young people need to know about digital media? Nordic Journal of Digital Literacy, p. 21-34 (13 s) Tillgänglig på: https://www.idunn.no/file/pdf/66808541/defining_digital_literacy_-_what_do_young_people_need_to_kn.pdf
Hedlund, Stina & Malmsten, Linnea (2016). Fritidshem IKT – möjligheter och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur (127 s)
Hobbs, Renee & Moore, David (2013). Discovering Media Literacy: Teaching Digital Media And Popular Culture In Elementary School. Thousand Oaks: SAGE Publications (s 1-49, s 71-181) (160 s.) Tillgänglig på: http://eds.a.ebscohost.com.proxy.mah.se/eds/detail/detail?vid=3&sid=ee1e1d3a-a479-48af-b180-251fe5ffa3e0%40sessionmgr4009&bdata=Jmxhbmc9c3Ymc2l0ZT1lZHMtbGl2ZQ%3d%3d#AN=1045757&db=nlebk
Ilomäki, Liisa, Paavola, Sami, Lakkala, Minna, & Kantosalo, Anna (2016). Digital competence – an emergent boundary concept for policy and educational research, Education and Information Technologies, 21, 3, p. 655-679 (24 s) Tillgänglig på: https://link-springer-com.proxy.mah.se/article/10.1007/s10639-014-9346-4
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? Verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup (130 s)
Livingston, Kay & McCall, Jim (2005). Evaluation: Judgemental or developmental? European Journal of Teacher Education, 28/2, p. 165-178 (13 s) Tillgänglig på: http://www-tandfonline-com.proxy.mah.se/doi/abs/10.1080/02619760500093198
Vetenskapliga artiklar och annan litteratur tillkommer (ca 150 s.)
Litteratur kopplad till projektet tillkommer (ca 350 s.)
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).