Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FP211B Fritidspedagogik: Barndom i förändring (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sin förståelse för kulturella och kommunikativa processer och deras betydelse för lärande och fritidshemmets verksamhet. Som ett led i detta ska studenterna utveckla sin begreppsförståelse och förmåga att använda olika verktyg, såsom exempelvis intervju, kulturanalys, litteraturanalys och dramapedagogik.

Kursens innehåll tar sin utgångspunkt i begreppen kultur och kommunikation. Begreppen problematiseras i relation till olika perspektiv på språk, exempelvis svenska som andraspråk, literacy och retorik. Kulturbegreppets flerbottnade dimensioner och dess uppdelning i estetisk och antropologisk kulturförståelse utreds med hjälp av underbegrepp som exempelvis genus, etnicitet, nation, klass, finkultur och populärkultur. Kommunikation undersöks från olika professionella perspektiv utifrån frågor som exempelvis vilken kommunikation sker i yrket och hur kan barns kommunikation förstås? Arenor som undersöks är barnkultur i form av skönlitteratur men även företrädare för olika kulturinstitutioner besöks och intervjuas. En metod som utforskas för att utveckla kulturell förståelse och kommunikation är dramapedagogik i form av rollspel.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Kursen examineras i två delar, dels i form av en digital portfolio, i vilken individuella texter samlas. Texterna handlar om olika aspekter av kultur och kommunikation i relation till fritidshemmets verksamhet och barns språkliga, sociala och kulturella utveckling (lärandemål 1, 2, 4, 5 och 6) och dels genom att studenten i grupp planerar, genomför och utvärderar dramapedagogiska övningar i form av rollspel (lärandemål 3).

Andersson, Maria och Druker, Elina (red.). (2008). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur (ca 200 s.)

Arvastson, Gösta och Ehn, Billy (2007). Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups (ca 160 s.)

Bergöö, Kerstin och Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå. Språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (ca 140 s.)

Ehn, Billy och Löfgren, Orvar (2012). Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups (ca 15 s.)

Fornäs, Johan (2012). Kultur. Malmö: Liber (ca 100 s.)

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Stockholm: Hallgren & Fallgren (ca 200 s.)

Jensen, Mikael (2012). Kommunikation i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (ca 200 s.)

Kindeberg, Tina (2011). Pedagogisk retorik. Den muntliga relationen i undervisningen. Stockholm: Natur & kultur (ca 130 s.)

Kvale, Steinar (red.). (2007). Doing Interviews. London: SAGE Publications (ca 150 s.)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (ca 50 s.)

Persson, Magnus (2014). Blåst? Från kulturindustriell manipulation till entreprenöriellt lärande i Educare 2014:1 (s 32-55). Malmö: Malmö högskola (ca 20 s.)

Utöver dessa titlar designar studenterna sin egen litteraturlista med relevans för de texter som lämnas in.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.