Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla sin förståelse för kulturella och kommunikativa processer och deras betydelse för lärande och socialt samspel. Vidare är syftet att studenterna ska utveckla kompetens att leda samt att analysera och stödja enskildas samt gruppers kommunikationsutveckling och interaktionsförmåga.

Kursens innehåll tar sin utgångspunkt i begreppen kultur, kommunikation och interaktion. Begreppen problematiseras i relation till språkutveckling och socialt samspel utifrån perspektiv som exempelvis klass, genus och etnicitet. Kulturbegreppets flerbottnade dimensioner och dess uppdelning i estetisk och antropologisk kulturförståelse utreds med hjälp av underbegrepp som exempelvis etnicitet, klass, finkultur, populärkultur.

Arenor som undersöks är barnkultur i form av film, musik, litteratur, nätsajter och spel. En metod som utforskas för att utveckla socialt samspel och språklig interaktion är dramapedagogik.

Fokus i kursen är att genom reflektion, diskussion och utvecklande av dramapedagogiska verktyg identifiera populärkulturella uttryck som är relevanta för en samtida barndom. Studenterna undersöker hur barns erfarenheter och de populärkulturella platser de besöker och vistas på kan tas tillvara för att utveckla deras intresse för texter samt muntligt berättande.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I ett individuellt paper ska studenterna redogöra för samt analysera och kritiskt granska populärkulturella exempel (texter, musik, bilder, nätsajter, sociala medier) utifrån barns och ungdomars språk- och kunskapsutveckling och med tanke på didaktiska grundfrågor. I papret görs en analys av empiriska exempel med stöd av teorier som berör socialt samspel och språklig interaktion. Dessutom ska samhälleliga strukturer i form av språkliga och kulturella mönster beaktas och diskuteras i relation till de valda exemplen.

Studenterna delas in i arbetslag som planerar, presenterar, genomför och utvärderar dramapedagogiska övningar som syftar till att verka i en socialt utvecklande riktning med fokus på språklig interaktion samt samverkan och kommunikation med barn/föräldrar/lärare. Arbetslagen reflekterar kring den egna arbetsprocessen med hjälp av, och referenser till, kurslitteraturen. Övriga studenter i varje basgrupp agerar konstruktiva och kritiska vänner. Uppgiften är såväl muntlig som skriftlig.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Alakoski, Susanna och Nielsen, Karin (2007). Tala om klass. Stockholm: Ordfront (valda delar, ca 100 s)

Andersson, Lars Gustaf, Persson Magnus och Thavenius, Jan (1999). Skolan och de kulturella förändringarna. Lund: Studentlitteratur (valda delar, ca 110 s)

Arvastson, Gösta och Ehn, Billy (2007) Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups (150 s)

Backéus, Maud (2009). När Erik bär förklä är han Anders. En bok om lek, dramapedagogik och teater samt andra dramatiska företeelser såsom sociala roller, ritualer, bedrägerier och skoj i den svenska kulturens vardagsrum. Göteborg: Daidalos (valda delar, ca 75 s)

Bolton, Gavin (2008). Drama för lärande och insikt. Om dramapedagogik i teori och praktik. Göteborg: Daidalos (valda delar, ca 100 s)

Bukowski, William M., Laursen, Brett och Rubin, Kenneth H. (red.) (2009). Handbook of peer interactions, relationships, and groups. New York: cop. (valda delar, ca 110 s)

Claesdotter, Annika (2007). "Populärkultur en del av identiteten". Förskolan. 2007:6. (ss. 20-22)(3 s)

Erberth, Bodil och Rasmusson, Viveka (2007). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur (valda delar, ca 100 s)

Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis (valda delar, ca 90 s)

Fast, Carina (2008). Literacy. I familj, förskola och skola. Lund: Studentlitteratur (168 s)

Grünbaum, Anita (2009). Lika och unika. Dramapedagogik om minoriteter. Göteborg: Daidalos (198 s)

Juul, Jesper och Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber (271 s)

Marsh, Jackie (red.) (2005). Popular culture, new media and digital literacy in early childhood. London: RoutledgeFalmer (valda delar, ca 150 s)

Sparrman, Anna (2002). Visuell kultur i barns vardagsliv. Bilder, medier och praktiker. Linköping: Linköpings universitet, Tema Barn. (diss.) (valda delar, ca 100 s)

Svaleryd, Kajsa (2003). Genuspedagogik. En tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber (valda delar, ca 75 s)

Trenholm, Sarah och Jensen, Arthur (2008). Interpersonal communication. New York: Oxford University Press (valda delar, ca 105 s)

Wannamaker, Annette (2008). Boys in children´s literature and popular culture. Masculinity, abjection, and the fictional child. New York: Routledge (valda delar, ca 90 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.