Kursplan hösten 2020
Kursplan hösten 2020
Benämning
Fritidspedagogik: Barndom i förändring
Engelsk benämning
Recreation and Education: Changes of Childhood
Kurskod
FP211B
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2019-12-17
Gäller från
2020-08-31
Behörighetskrav
Se utbildningsplan.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om pedagogik och barns livsvillkor ur historiska och nutida perspektiv. Kursen syftar vidare till att studenten ska tillägna sig kunskap och medvetenhet om pedagogisk teori, styrdokument, didaktik, lärande och undervisning för att kunna organisera och leda fritidshemmets verksamhet.
Innehåll
Kursen introducerar studenten till idéer om pedagogik, didaktik och uppfattningar om barndom i såväl ett samtida som ett historiskt perspektiv. I föreläsningar, workshops och seminarier ingår studenten aktivt i diskussioner om pedagogik, fritidshemmets historia och olika perspektiv på begrepp som identitet, klass, genus och etnicitet. Studenten ska vidare arbeta med olika pedagogiska förhållningssätt till kunskap samt skolans och fritidshemmets styrdokument. I kursen kommer studenten också att introduceras till den akademiska genren, båda skriftligt och muntligt.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- jämföra olika pedagogiska teorier och perspektiv om barns lärande (1)
- ge exempel på och förklara barns olika livsvillkor (2)
- diskutera och värdera olika synsätt på kunskap/lärande och på elever som uttrycks i styrdokumenten för skolan och fritidshemmet (3)
- diskutera och exemplifiera didaktikens centrala frågor; vem, vad, varför och hur (4)
- beskriva barns identitetsskapande, utifrån klass, genus och etnicitet med hjälp av relevanta teoretiska begrepp (5)
- reflektera över lärande och identitetsskapande ur olika pedagogiska perspektiv samt för betydelsen av estetiska uttrycksformer (6)
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Skriftlig hemtentamen (Written Exam), 9 hp. I detta prov examineras mål 1-4.
Prov 2: Gestaltande presentation samt skriftlig reflektion (Creative Presentation and Written Reflection), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 5-6
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Arvastson, Gösta och Ehn, Billy (red.) (2011). Kulturnavigering i skolan. Malmö: Gleerups utbildning AB (s. 52-67, 76-84, 111-117, 142-146) (37 s.)
Bergstedt, Bosse & Herbert, Anna (2011). Pedagogik för förändring: frihet, jämlikhet, demokrati. Lund: Studentlitteratur (ca 50 s. i urval)
Biesta, Gert, (2005) ’Against learning. Reclaiming a language for education in an age of learning’, Nordisk Pedagogik, Vol. 25, pp. 54–66. Oslo. ISSN 0901-8050 (tillgänglig på Canvas) (12 s.)
Hammarén, Nils och Johansson, Thomas (2009). Identitet. Stockholm: Liber (128 s.)
Harju, Anne & Thoröd, Anne Brita (2011). Child poverty in a Scandinavian welfare context – from children’s point of view. Child Indicator research (2011) 4:283-299 (tillgänglig på Canvas) (16 s.)
Johansson, Thomas (2012). Den lärande människan: utveckling lärande socialisation. Malmö: Liber AB (160 s.)
Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups utbildning AB (ca 100 s. i urval)
Kroksmark, Tomas (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur. (675 s.)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur AB (ca 50 s. i urval)
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. 1. uppl. (2018). Stockholm: Skolverket (tillgänglig på Internet) (302 s.)
Pihlgren, Ann S. (red) (2018). Fritidshemmet. Lund: Studentlitteratur (ca 100 s. i urval)
Säljö, Roger (2015). Lärande - en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning AB (ca 100 s. i urval)
van Manen, Max (2016). ’The nature of pedagogy’. I Pedagogical Tact. London: Routledge (tillgänglig på Canvas) (16 s.)
van Manen, Max (2016). ‘The concept of pedagogy’. I The Tact of Teaching. London: Routledge (tillgänglig på Canvas) (24 s.)
Artiklar, kortare bokutdrag och nätresurser kan tillkomma.
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).