Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO227A Barndom och lärande: Perspektiv på barndom och barns uppväxtvillkor (genomgången)

Kursen syftar till att de studerande ska fördjupa sina kunskaper om förskollärarens ansvar för förskolans utveckling samt kvalitetsarbete i förhållande till dokumentation, bedömning och samverkan.

Innehåll och mål studeras såväl som delar och ur ett helhetsperspektiv. Centrala kunskapsområden är

1. Kvalitetsdiskurser samt kvalitet och kvalitetsarbete i praktiken,

2. Utvärdering och utveckling,

3. Dokumentation, bedömning och pedagogisk dokumentation,

4. Samarbete med barn och vårdnadshavare, det delade ansvaret, utvecklingssamtal.

Inom kursen synliggörs och bearbetas olika definitioner och former av kvalitet och kvalitetsarbete. Kvalitetsarbete diskuteras i förhållande till bedömning, dokumentation och samverkan, och granskas utifrån specialpedagogiska och intersektionella frågor och perspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på ett undersökande förhållningssätt och att de studerande deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. De studerande förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag, utöver de schemalagda aktiviteterna som kursen bygger på.

Examinationen om 15 hp består av två delar.

Första delen examineras i form av ett reflektionspaper (lärandemål 1 och 2). Andra delen examineras i form av en gestaltning som bygger på en skriftlig projektplan (lärandemål 1 och 3).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Biesta, Gert (2011) God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber (260 s)

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2000): Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur (344 s)

Drugli, May-Brit & Ragnhild Onsøien (2010) Vanskelige foreldresamtaler - gode dialoger. Norge/Oslo: Cappelen akademisk (149 s).

Eidevald, Christian (2013) Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man? Stockholm: Liber (215 s)

Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. (344 s) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95692

Lindgren Anne-Li & Sparrman Anna. Visual documentation as a normalizing practice: A new discourse of visibility in preschool. Surveillance & Society 7(3/4), 248-261 (14 s)

Markström, Ann-Marie. & Simonsson, Maria. (2013). Utvecklingssamtal i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (133 s).

Tallberg Broman, Ingegerd m.fl. Förskola Tidig intervention (SKOLFORSK) kommande 2015 (ca 150 s)

Åsén, Gunnar (Red.) (2015). Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber (244 s)

Skolinspektionen (2011) Förskolans pedagogiska uppdrag: Kvalitetsgranskning, Rapport 2011:10 (52 s) www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/forskolaped/kvalgr-forsk-slutrapport.pdf

Källor tillkommer, varav minst två internationellt publicerade vetenskapliga artiklar eller motsvarande. Dessa väljs i samråd med handledare

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.