Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO701A Barndom och lärande: Verksamhetsutveckling, kvalitetsarbete och dokumentation (genomgången)

Syftet med kursen är att studenten ska fördjupa och problematisera sina kunskaper om förskolläraryrket och förskollärarrollen samt dess relevans i samhället.

Inom kursen problematiseras förskolläraryrkets förändring och kontinuitet med utgångspunkt i aktuell debatt och genom internationell och nationell forskning. Kursen ger också möjlighet för studenten att värdera och kommunicera sin egen kunskapsutveckling i relation till förskolans uppdrag. Kursen erbjuder studenten olika vetenskapliga perspektiv på förskolläraryrket. Tyngdpunkten ligger på att studenten själv tar ställning till och utvecklar en reflexiv uppfattning om yrkets roll och relevans i samhället.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• problematisera förskolläraryrkets förändring och kontinuitet i relation till olika pedagogiska perspektiv

• visa förmåga att göra kritiska bedömningar och dra pedagogiska slutsatser kring lärarrollen utifrån fiktiva lärarporträtt

• kritiskt diskutera utvecklingen av den egna yrkesrollen i relation till förskolans uppdrag

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gruppdiskussioner, seminarier, föreläsningar och filmade inslag. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta ett stort ansvar för sin egen lärandeprocess.

Individuell muntlig presentation med skriftligt underlag, 9 hp. Examinerar mål 1 och 2.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Carr, David (2003). Making Sense of Education. An Introduction to the Philosophy and Theory of Education and Teaching. London: Routledge (kap 1-3) (50 s.)

Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2015). Respekt för lärarprofessionen. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: Liber (190 s.)

Hansen, David (2018). Bearing Witness to the Fusion of Person and Role in Teaching. The Journal of Aesthetic Education, 52 (4), pp. 21-48 (27 s.)

Higgins, Chris (2003). Teaching and the Good Life: A Critique of the Ascetic Ideal in Education. Educational Theory, 53 (2), pp. 131-154 (23 s.)

Korsgaard, Morten, T. (2019). Exploring the role of exemplarity in education: two dimensions of the teacher’s task. Ethics & Education, 14(3), pp. 271-284 (14 s.)

Lilja, Peter & Dahlbeck, Johan (2019). In the Absence of Adults: Generations and Formation in ‘Hunt for the Wilderpeople’. Journal of Philosophy of Education, 53(2), pp. 407-424 (18 s.)

Maxwell, Bruce (2015). ‘Teacher as Professional’ as Metaphor: What it Highlights and What it Hides. Journal of Philosophy of Education, 49 (1), pp. 86-106 (20 s.)

Reagan, Timothy (2010). ”The Professional Status of Teaching” in: Bailey, Richard, Barrow, Robin, Carr, David & McCarthy, Christine (eds.). The SAGE handbook of Philosophy of Education. London: SAGE, pp. 209-221 (12 s.)

Dessutom tillkommer individuellt vald litteratur i relation till studentens examinationsuppgift.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).