Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO262A Barndom och lärande: Musik och barns mångsidiga utveckling (genomgången)

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om förskolans, skolväsendets och barnmusikens framväxt, samt få förståelse för barndomens förändrade innebörder ur ett utbildningspolitiskt och historiskt perspektiv.

Inom kursen studeras skolväsendets och förskolans framväxt, i förhållande till bland annat jämställdhetsdebatten och kvinnans frigörelse. Vidare behandlas barndom som begrepp, samt dess förändrade innebörder över tid och i förhållande till utbildningspolitiska strömningar. Inom kursen studeras även barnmusikens framväxt i relation till samhälleliga och utbildningshistoriska skeenden. Parallellt med de teoretiska studierna undervisas studenten i praktiskt musicerande, i form av sång och gitarrspel.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. Redogöra för skolväsendets och förskolans framväxt i relation till samhällskontext och politiska processer.

2. Beskriva och problematisera barndomens förändrade innebörder i en utbildningspolitisk och historisk kontext.

3. Relatera barnmusikens framväxt till samhälleliga och utbildningshistoriska skeenden.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av enskilt arbete och grupparbete, responsarbete, seminarier, workshops samt föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt skapande och kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Kursen examineras genom ett skriftligt prov, 9 hp. I detta prov examineras samtliga lärandemål.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas (2010). Barndomens historiska framväxt. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.), Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Liber (20 s)

Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas (2022). Skola och medborgarfostran: Mellan pedagogik, vetenskap och moral. Lund: Studentlitteratur.

Florin, Christina & Nilsson, Bengt (2000). ’Något som liknar en oblodig revolution’: jämställdhetens politisering under 1960- och 70-talen. Uppsala: Jämställdhetskommittén (98 s)

Holmberg, Kristina & Zimmerman Nilsson, Marie-Helene (2017). Perversity of enjoyment? Preschool music activities go neoliberal. Teachers and teaching: theory and practice. v 23,5 (p. 583-595) (13 s)

Lindgren, Anne-Li & Söderlind, Ingrid (2019). Förskolans historia: förskolepolitik, barn och barndom. Malmö: Gleerups (206 s)

Ytterligare källor kan tillkomma vid kursstart.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.