Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om barns lek och lärande i förskolan utifrån olika pedagogiska perspektiv och en förståelse för miljöns betydelse för barns utforskande och meningsskapande.

Kursen introducerar och behandlar förskolans pedagogik, didaktik och metodik. Studenterna ges möjlighet att reflektera över olika pedagogiska perspektiv i förhållande till begreppen barnsyn, lek, lärande och pedagogisk miljö. Kursen behandlar också vad förskolepedagogik kan innebära i praktiken för verksamheten och dess innehåll och utformning, med fokus på barns perspektiv.

Inom ramen för akademisk literacy arbetar studenterna med att stärka sin referenshantering samt med att utveckla sin analytiska förmåga genom att förhålla sitt eget insamlade material till olika teoretiska begrepp.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av enskilt arbete och grupparbete, responsarbete, seminarier, workshops samt föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt skapande och kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1. Individuellt paper (Individual Paper) 9 hp

Examinerar lärandemål 1, 2 och 3

Prov 2. Muntlig presentation med visualisering (Oral Presentation with Visualisation) 6 hp

Examinerar lärandemål 4

Betygskriterier delges av kursledarna vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter (2009). Stockholm: UNICEF Sverige (64 s.)

Tillgänglig på internet: https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen

Dahlbeck, Per & Westlund, Kristina (red.) (2015). Förskola i rörelse och förändring: barn och pedagoger skapar mening tillsammans. Lund: Studentlitteratur (145 s.)

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber (s. 61-222) (160 s.)

Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. Lund: Studentlitteratur (s. 17-25, s. 63-120, s. 177-208) (96 s.)

Lindgren, Anne-Li (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerups (127 s.)

Linder, Linda (2016). Pedagogisk miljö i tanke och handling. Stockholm: Lärarförlaget (s. 13-90) (77 s.)

Läroplan för förskolan Lpfö98 [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket (16 s.)

Tillgänglig på internet: https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2442.pdf%3Fk%3D2442

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (257 s.)

Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & kultur (281 s.)

A°berg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber (152 s.)

Ytterligare litteratur kan tillkomma vid kursstart.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14)