Kursplan hösten 2013
Kursplan hösten 2013
Benämning
Barndom och lärande: Omsorg, fostran och samarbete i förskola
Engelsk benämning
Childhood and Education: Care, Upbringing and Cooperation in Pre-School
Kurskod
FO232A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2013-11-19
Gäller från
2013-11-19
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO231A Barndom och lärande: Förskolebarnets utveckling och lärande (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskap om och förståelse för omsorg och fostran i ett likvärdighetsperspektiv. Studenterna ska utveckla förståelse för förskollärarens ansvar att skapa förutsättningar för goda sociala relationer mellan barn, barn och vuxna och mellan vuxna. Ett särskilt fokus riktas här mot samarbete med vårdnadshavare samt barns spontana musikskapande som en sida av lek.
Innehåll
Kursen behandlar omsorg och fostran, samarbete mellan hem och förskola, samt barns musikskapande som en sida av lek. Centralt är förskollärarens ansvar för att skapa förutsättningar för goda sociala relationer mellan barn, barn och vuxna, och mellan vuxna. Sociala relationer behandlas här främst med fokus på samarbete med vårdnadshavare samt barns lek och musikskapande. I kursen behandlas och problematiseras omsorg och fostran utifrån ett likvärdighetsperspektiv med stöd i aktuell forskning.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten
kunna
- redogöra för, visa förståelse och reflektera över omsorg och fostran som kvaliteter i samarbetet mellan hem och förskola samt i barns lek ur lärande- respektive varandeperspektiv
- med utgångspunkt i kurslitteratur/teori kunna reflektera över begreppen omsorg och fostran samt hur omsorg och fostran kan ses som kvaliteter i samarbetet mellan hem och förskola och i relation till barns lek
- genomföra en empirisk studie och rapportera resultatet i skriftlig form med god språk- och referenshantering.
- genomföra en mottagaranapassad gestaltning och leda efterföljande diskussion
- ge konstruktiv respons till studiekamrater
- uppvisa handlingskompetens och analytisk förmåga gällande musik i relation till kursens centrala begrepp omsorg, fostran och lek.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och gruppdiskussioner, work-shops, intervjuer och dokumentation samt responsarbeten. Kursens genomförande bygger på ett gemensamt kunskapsbyggande tillsammans med studiekamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektion, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Prov 1: Intervjustudie om samarbete mellan hem och förskola (interview study of cooperation between home and preschool ) 9 hp
består av tre delar och examinerar delar av samtliga lärandemål enligt följande:
1) Studenten intervjuar en vårdnadshavare och en förskollärare om samarbete mellan hem och förskola.
2) Intervjuerna behandlas i arbetslagen och analyseras med utgångspunkt i teori och relevant forskning som ligger till grund för en gemensam gestaltning. Gestaltningen presenteras i basgruppen, där studenten i arbetslaget leder en diskussion med övriga basgrupper. I diskussionen används teoretiska begrepp och forskning om omsorg och fostran.
3) Studenten skriver en text som tar sin utgångspunkt i intervjuer och gruppens redovisade gestaltning. I texten problematiserar och förhåller sig studenten till samarbetsformer och ansvarsfördelning mellan hem och förskola med stöd i kurslitteratur/teori om omsorg och fostran. Textens form och innehåll arbetas med som process under kursens gång med kamratrespons.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänd
- Relevant kunskap och forskning bearbetas och presenteras både i den individuella texten och i gruppens gestaltning
- Adekvata teoretiska begrepp används för att belysa och tydliggöra olika perspektiv på samarbete mellan hem och förskola
- Muntlig presentation av gestaltning samt respons på andra studenters presentationer utmärks av ett teoretiskt baserat förhållningssätt
- Texten utmärks av ett korrekt språkbruk och referenshantering
- En konstruktiv respons på en kamrats text som utmärks av ett relevant och teoretiskt förhållningssätt
Kriterier för betyget Väl Godkänd (förutom ovanstående kriterier)
- Individuell text, gruppresentation och deltagande i efterföljande diskussioner av arbetslagspresentationer utmärks av ett relevant, teoretiskt baserat, men också analytiskt och nyanserat förhållningssätt
- Den individuella texten utmärks av mycket god disposition och språkbehandling
Prov 2: Dokumentation av barns spontana musikskapande (Documentation of musicking) 6 hp
examinerar delar av samtliga lärandemål.
Studenten dokumenterar tillsammans med en studiekamrat fyra olika situationer av barns musikskapande. Musikskapandet analyseras som en sida av lek med utgångspunkt i kurslitteratur/teori om barns musikskapande. Dokumentation och analys redovisas i en gemensam text. Textens form och innehåll bearbetas under kursens gång med lärar- och kamratrespons. Ur dokumentationen väljs en händelse som ligger till grund för planering av musikstund, vilken presenteras i form av gestaltning.
Kriterier för betyget Godkänd
- Relevant kunskap och forskning bearbetas och presenteras i texten
- Adekvata teoretiska begrepp används för att belysa och tydliggöra barns lek som varande och som lärande
- Texten är mottagaranpassad och utmärks av ett korrekt språkbruk och referenshantering
Kriterier för betyget Väl Godkänd (förutom ovanstående kriterier)
- Texten utmärks av ett relevant, teoretiskt baserat, men också analytiskt och nyanserat förhållningssätt
- Texten utmärks av mycket god disposition och språkbehandling
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs ska båda proven bedömas som Väl Godkänd.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Broström, Stig (2006) Care and Education: Towards a New Paradigm in Early Childhood Education. Child Youth care forum 2006 nr 35 s 391-410. (20 s)
Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikat-ionshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Akademisk avhandling, Göteborgs universitet (kap. 1, 2, 3, 5 och 6. Cirka, 70 s). http:gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18224/1/gupea_2077_18224_1.pdf
Fagius, Gunnel. & Larsson Eva-Katharina. (1992) Barn i kör Verbum förlag. (kap. 1 och 5)
Fagius, Gunnel. (2007). Barn och sång: om rösten, sångerna och vägen dit Lund: Studentlitteratur.
Fennefoss, Anne Tove. & Jansen, Kirsten E. (2009). Småbarnspedagogik och praktikberättelser. Pedagogisk dokumentation i förskolan Malmö: Glerups förlag. (116 s)
Frister Lind, Helen (1999). Flyg lilla fjäril rytmik och rörelsesånger för de små. Mölndal: Förlaget Lutfisken AB.
Gustafsson, Lars H. (2011) Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Stockholm: Nordstedts förlag (s 73-188/cirka 115 s).
Gustavsson, Lars H. (2013) Leka för livet Stockholm: Nordstedts förlag. (365 s)
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Måltidssituationen på förskolan - ur ett omsorgs- och lärandeperspektiv i Rapport från Nätverk för barnomsorgsforskning, Göteborg 20-21 november 2000 (15 sidor).
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:311124/FULLTEXT01
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). "Att lära är nästan som att leka": Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber (248 s).
Holmberg, Ylva kommande avhandling, ett kapitel om musikstunden och aktörskap (40 s).
Knutsdotter Olofsson (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber (144 s).
Larsen, Ann Kristin (2009) Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig metod Malmö: Gleerups (124 s)
Lidholt, Birgitta (2000). Educare eller Educare: Förskolelpersonalens dilemma i Rapport från Nätverk för barnomsorgsforskning, Göteborg 20-21 november 2000 (10 sidor).
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:311124/FULLTEXT01
Løkken, Gunvor; Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (2005). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber (kapitel 7-11, ca 90 s).
Nilsson, Birger & Gren, Katarina. (red.) (1997). Musik-Skatten. Mölndal: Lutfisken (160 s)
Noddings, Nel (2012) The Language of Care EthicsFeuture vol 40, no 4 maj/juni 2012 s 52-56 (5 s). ARTIKELN FINNS ATT HÄMTA I DATABASER VIA ORKANENS BIBLIOTEK
Tallberg Broman, Ingegerd & Harju, Anne (red) (2013). Föräldrar, förskola, skola. Om makt, mångfald och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. (Introduktion samt kap. 1, 3, 8, 10 och 13. 70 s)
Vygotskij, Lev (1995). Fantasi och kreativitet. Stockholm: Daidalos.
Wiklund, Ulla (2001). Den lydiga kreativiteten: om barn, estetik och lärande. Stockholm: Utbildningsradion (UR) (112 s)
Studenternas egna texter och litteraturval.
Referenslitteratur:
Bouakaz, Laid (2012) Att behålla mitt och lära mig något nytt. Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. (30 s)
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. Stockholm: Liber (120 s)
Bruce, Barbro & Bim Riddersporre (2012) Kärnämnen i förskolan. Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur & kultur (ca 200 s)
Lindstedt, Inger (2013) Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (150 s) (ca 50 s)
Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet
Riddersporre, Bim och Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur (271 s) (ca 50 s)
Sommer, Dion (2009) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Hässelby: Runa Förlag (274 s) (ca 100 s)
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning och inför planering av kommande kursomgångar.