Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO219A Barndom och lärande: Omsorg, fostran och samarbete i förskola (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper och färdigheter kring estetiska uttrycksformer med relevans för förskola.

Inom kursen studeras estiska uttrycksformer med relevans för förskolans verksamhet och med stöd i aktuell forskning. Studenten ges möjlighet att träna och utveckla sin förmåga att kommunicera genom de estetiska uttrycksformerna bild, drama och musik. Vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper, didaktiska kompetenser och förståelse för att arbeta med mål för barns estetiska färdigheter i bild, drama och musik i förhållande till lek och lärande, likvärdighet och välbefinnande. Inom ramen för akademisk literacy övas studenternas retoriska förmåga.

I kursen förväntas studenten analysera sina egna erfarenheter inom förskolans verksamhet samt sin egen förmåga att kommunicera genom de estetiska uttrycksformerna relaterat till kursens centrala ämnesdidaktiska och teoretiska begrepp.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av enskilt arbete och grupparbete, olika former av presentationer, seminarier, workshops, föreläsningar, filmade inslag, aktiviteter i förskola samt studiebesök på en kulturinstitution. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt skapande och kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Muntlig presentation (Oral Presentation), 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Estetisk multimodal kommunikation (Aesthetic Multimodal Communication), 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl godkänd för hela kursen ska båda proven bedömas som Väl godkända.

Angelo, Elin & Sæther, Morten (2014). Barnet och musiken: en introduktion i musikpedagogik för förskollärare. Malmö: Gleerup (203 s.)

Brante, Göran (2016). Allmän didaktik och ämnesdidaktik: En inledande diskussion kring gränser och anspråk. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, Vol. 2, No. 1, november 2016, s. 52-68 (16 s.)

Braxell, Stina (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag (143 s.)

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerup (221 s.)

Mjaaland Heggestad, Kari (2014). 7 vägar till drama: grundbok i dramapedagogik för förskollärare och lärare. Lund: Studentlitteratur. (255 s.)

Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket (74 s) Tillgänglig på: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2808

Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2009). Making musical sense: the multimodal nature of clarifying musical listening. Music Education Research, 11:2, pp. 135-151 (15 s.) Tillgänglig på: http://dx.doi.org/10.1080/14613800902924433

Sigrell, Anders (2013): Retorik för lärare: konsten att välja språk konstruktivt. Ödåkra: Retorikförlaget (137 s.)

Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken. Utbildning & demokrati, Vol 14, nr 1, s. 11-33 (23 s.) Tillgänglig på: https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2005/nr-1/jan-thavenius---om-den-radikala-estetiken.pdf

Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber (177 s.)

Valbar litteratur och filmade inslag tillkommer.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).