Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sin kunskap och förståelse för barndom och barns uppväxtvillkor i teori och praktik utifrån barns perspektiv. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla förmåga att problematisera framställningar av barndom samt relatera dessa till hur äldre förskolebarn själva uppfattar sin tillvaro och sina liv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla självständighet i argumentation, problemformulering och vetenskapligt skrivande samt förmåga att tillämpa vetenskapliga perspektiv för fördjupad förståelse för barns villkor och möjligheter till delaktighet och inflytande.

Fokus i kursen ligger på perspektiv på barndom och barns uppväxtvillkor och barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Kursen syftar också till att utveckla studenternas akademiska skrivande och analytiska förmåga.

Retoriska modeller och begrepp används som verktyg för att planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer. Inom kursen använder och analyserar studenterna olika perspektiv på barns uppväxtvillkor och barns möjligheter till delaktighet och inflytande. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av tre delar:

Studenten gestaltar en berättelse om barndom i form av ett bildspel som bearbetas med reception. Barndomsberättelserna behandlas i seminarieform där de analyseras och problematiseras i förhållande till barns olika livsvillkor. (mål 1,2,3)

Studenten genomför tillsammans med en studiekamrat ett fältarbete utifrån en vald forskningsfråga med koppling till barndom och barns perspektiv och skriver därefter en rapport. I rapporten bearbetas det insamlade materialet och tolkas och analyseras. Rapportens sammanfattning skrivs både på svenska och på engelska. Rapporterna sammanställs av studentgruppen till en antologi. (mål 2,4,5 )

Under ett studentlett seminarium gestaltar/presenterar studenten parvis sitt arbete i bild (film eller bildspel), lyfter centrala frågeställningar/dilemman i relation till resultatet av fältarbetet, och bjuder in övriga seminariedeltagare till diskussion och respons (mål 5).

Betygskriterier delges av kursledare vid kursstart.

Axelsson, Thom och Qvarsebo, Jonas (2010). Ett historiskt perspektiv på barndom, I: Sven Persson & Bim Riddersporre (red) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur (20 s)

Barnkonventionen. www.bo.se eller www.raddabarnen.se

Balldin, Jutta (2010). Barndomens geografi och platser för nuet. Möjligheter och utmaningar, I: Qvarsebo, Jonas & Tallberg Broman, Ingegerd (red) Från storslagna visioner till professionell bedömning. Om barndom, utbildning och styrning. Rapporter om utbildning, Malmö högskola (10 s.)

Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons (188 s)

Harju, Anne (2011). Children´s use of knowledge of place in understanding social relations. Children & Society. DOI:10.1111/j.1099-0860.2011.00396.x (11 s)

James, Allison & Prout, Alan (red.) (1997). Constructing and reconstructing childhood: contemporary issues in the sociological study of childhood. 2. ed. London: Falmer (250 s)

Johansson, Barbro och Karlsson MariAnne (red.) (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur (i urval ca 100 s)

Johansson, Eva och Pramling Samuelsson Ingrid (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige,8,(1-2).(100 s)

Klerfeldt, Anna & Qvarsell Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt I pedagogiken. Malmö: Gleerups (i urval, ca 50 sidor)

Dessutom tillkommer litteratur som väljs i relation till inriktning för rapporten (i urval, ca 200 sidor) ur nedanstående titlar:

Brembeck, Helene; Johansson, Barbro & Kampmann, Jan (eds.) Beyond the competent child. Exploring contemporary childhoods in the Nordic welfare societies. Roskilde: Roskilde University Press.

Buckingham, David (2000). After the death of childhood: growing up in the age of electronic media. Cambridge: Polity Press.

Christensen, Pia och O'Brien, Margaret (2003). Children in the city: home, neighbourhood and community. London: RoutledgeFalmer.

Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber (288 s)

Moss, Peter (2002). From children's services to children's spaces: public policy, children and childhood. London: RoutledgeFalmer

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.