Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska bredda och fördjupa sina kunskaper i matematik och matematikdidaktik rörande yngre barn. De ska fördjupa sitt intresse för att följa och granska didaktisk forskning inom ämnesområdet. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om språkets betydelse för barns förmåga att kommunicera matematik i funktionella sammanhang samt utveckla förståelse och handlingskompetens relaterat till matematik för yngre barn.

Kursen behandlar matematik, lek och lärande, med fokus på matematikens kommunikativa och interaktiva roll. Studenterna reflekterar över barns möjligheter att tidigt utveckla sin tal-, tid- och rumsuppfattning. Genom att studenten utvecklar tilltro till det egna matematiska tänkandet genereras en yrkeskompetens som kan ge barn i förskolan möjlighet att bli uppmärksammade på och utmanas i sitt eget tänkande kring matematik. Studenterna diskuterar och reflekterar över hur den tidiga matematiken kan stimulera barns lust att lära. Skönlitteratur, laborativt arbete, lek och estetiska uttrycksformer genomsyrar kursen och används för att ge förståelse för begreppsbildningen inom ämnets olika områden. Utförliga diskussioner om matematiska termer och begrepp ska stimulera intresse för aktuell debatt och forskning. Studenten planerar och analyserar i ett mångfaldsperspektiv olika situationer i barngrupp och reflekterar över arbetssätt och strategier som kan stimulera alla barns upptäckarglädje och kreativitet.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examination består av två delar.

I den första delen prövas studentens kunskaper individuellt inom områden som tal-, tid- och rumsuppfattning, mönster, geometri, sannolikhet och statistik i en skriftlig tentamen.

I den andra delen hämtar studenten situationer från pedagogisk dokumentation och analyserar dem i syfte att hitta barns matematiska utforskande. Gemensamt, utifrån analyserna, planerar och utvecklar gruppen lärandeaktiviteter som främjar barns matematiska förståelse och barns matematiska utveckling. Gruppen utnyttjar sina kunskaper om barns utveckling och lärande och relaterar dessa till förskolans matematik- och ämnesdidaktik samt läroplan för förskolan. Lärandesituationerna dramatiseras genom estetiska uttrycksformer och redovisas inför större grupp med skriftlig student- och lärarrespons.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Bishop, J. Alan (1988). Mathematics Education in its Cultural Context.

http://www.springerlink.com/content/u267t1u0v2gx5385/fulltext.pdf

Björklund, Camilla (2009). Bland bollar och klossar. Matematik för de yngsta i förskolan. Lund: Studentlitteratur (193 s)

Doverborg, Elisabeth & Emanuelsson, Göran (red.) (2006). Små barns matematik. Göteborg: NCM (190 s)

Engelholm Anne-Marie (1993). Temasamlingar med tonvikt på rytmik. Mölndal: Förlaget Lutfisken (97s)

Furness, Anthony (2001). Matematiken tar form. ISBN 4064624714 (136 s)

Regeringskansliet (2011) Förskola i utveckling – bakgrund till förändringar i förskolans läroplan. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/158951

Heidberg Solem, Ida & Lie Reikerås, Elin Kirsti (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och Kultur (342 s)

Heidberg Solem, Ida, Björnar Alseth och Gunnar Nordberg(2011). Tal och tanke – från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlittertur (391s)

Förskoletidningen (2008) Från klossar till geometri. Solna, Fortbildning ab (64s)

Beställ på www.fortbild.se

Lange, Troels och Meaney, Tamsin (2012). Yngre barns förståelse av mätning. Artikel i Nämnaren 2012

Palmer Anna (2011). Hur blir man matematisk? Stockholm, Liber förlag (126s)

Riddarsporre Bim och Persson Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur (278s)

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Reviderad 2010

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/forskola

Skolverket (2011) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2808

Sheridan, Sonja och Ingrid Pramling Samuelsson (2009). Barns lärande: fokus på kvalitetsarbetet. Stockholm, Liber.

Wedege, Tine red. (2011). Vardagsmatematik: Från förskolan över grundskolan till gymnasiet. Malmö stad.

http://www.malmo.se/download/18.77b107c212e1f5a356a800019849/TineWedege_Vardagsmatematik_webbversion.pdf

Vetenskapliga artiklar som behandlar matematik:

Bergius, Berit och Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg NCM.

Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm Liber förlag

Dahl, Kristin (2010). Första Mattepysselboken 4-6 år. Stockholm Alfabeta förlag.

Dahl, Kristin (2009). Kul med matte- Leka, beskriva, mäta och räkna. Stockholm Alfabeta förlag.

Devold, Else H (2010). Femma, sexa, det kommer en häxa. Stockholm, Natur och kultur

Key, Peggy (1994). Mattelekar. Jönköping, Brain Books ( 258s)

Olofsson, Britta (2012). Hur många plommon ryms I Majas mage? Kalmar, Lärarförbundets förlag.

Persson Annika och Wiklund Lena (2008). Hur lång blir ett äppleskal? Stockholm, Liber förlag (229s)

Naturskoleföreningen (2011). Leka och lära matematik ute. Outdoor Teaching Förlag. Vimmerby (117s)

Beställ på www.outdoorteaching.com

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.