Malmö universitet
Kursplan

Barndom och lärande: Matematik
KURSPLAN
Barndom och lärande: Matematik
Fastställande
2012-10-26
2012-11-12
Fakulteten för lärande och samhälle

Barndom och lärande: Matematik
FO205A
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Childhood and Education: Mathematics
15 hp
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.

Förkunskapskrav
Se utbildningsplan.

Nivå
Grundnivå

Fördjupningsnivå
G1N / Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska bredda och fördjupa sina kunskaper i matematik och matematikdidaktik rörande yngre barn. De ska fördjupa sitt intresse för att följa och granska didaktisk forskning inom ämnesområdet. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om språkets betydelse för barns förmåga att kommunicera matematik i funktionella sammanhang samt utveckla förståelse och handlingskompetens relaterat till matematik för yngre barn.

Innehåll
Kursen behandlar matematik, lek och lärande, med fokus på matematikens kommunikativa och interaktiva roll. Studenterna reflekterar över barns möjligheter att tidigt utveckla sin tal-, tid- och rumsuppfattning. Genom att studenten utvecklar tilltro till det egna matematiska tänkandet genereras en yrkeskompetens som kan ge barn i förskolan möjlighet att bli uppmärksammade på och utmanas i sitt eget tänkande kring matematik. Studenterna diskuterar och reflekterar över hur den tidiga matematiken kan stimulera barns lust att lära. Skönlitteratur, laborativt arbete, lek och estetiska uttrycksformer genomsyrar kursen och används för att ge förståelse för begreppsbildningen inom ämnets olika områden. Utförliga diskussioner om matematiska termer och begrepp ska stimulera intresse för aktuell debatt och forskning. Studenten planerar och analyserar i ett mångfaldsperspektiv olika situationer i barngrupp och reflekterar över arbetssätt och strategier som kan stimulera alla barns upptäckarglädje och kreativitet.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
  • definiera begreppet taluppfattning och beskriva hur man i förskolan kan utveckla grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp med hjälp av informella/formella talsystem och informell/formell talskrivning samt redogöra för barns grundläggande matematiklärande
  • redogöra för samband mellan tal och mönster samt utifrån dessa formulera matematiska situationer där tankesätten inte är givna
  • definiera begreppet rums- och tidsuppfattning och utveckla barns förståelse för rum, form, läge och riktning samt för mätning, tid och förändring
  • stärka barns begreppsförståelse i statistik och sannolikhet och lyfta fram barns tänkande genom enkla slumpsituationer och diagram
  • skapa förutsättningar för barn att upptäcka, utforska och kommunicera matematik i meningsfulla och varierande sammanhang i lek och samspel
  • använda digital kompetens för att stödja barns lek och lärande samt göra lämpliga urval ur digitalt material och konstruera verklighetsanknutna matematiska aktiviteter och utmaningar
  • använda begreppen rum, tid, kraft och form för att planera, genomföra, utvärdera och utveckla aktiviteter där musik, rörelse och bild samspelar som medel för barns matematiska utveckling och där både förmåga att kunna föra och följa är viktiga egenskaper för kommunikation och lärande

Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten/diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer
Examination består av två delar.
I den första delen prövas studentens kunskaper individuellt inom områden som tal-, tid- och rumsuppfattning, mönster, geometri, sannolikhet och statistik i en skriftlig tentamen.
I den andra delen hämtar studenten situationer från pedagogisk dokumentation och analyserar dem i syfte att hitta barns matematiska utforskande. Gemensamt, utifrån analyserna, planerar och utvecklar gruppen lärandeaktiviteter som främjar barns matematiska förståelse och barns matematiska utveckling. Gruppen utnyttjar sina kunskaper om barns utveckling och lärande och relaterar dessa till förskolans matematik- och ämnesdidaktik samt läroplan för förskolan. Lärandesituationerna dramatiseras genom estetiska uttrycksformer och redovisas inför större grupp med skriftlig student- och lärarrespons.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kurslitteratur och övriga läromedel
Obligatorisk litteratur
Bishop, J. Alan (1988). Mathematics Education in its Cultural Context.
http://www.springerlink.com/content/u267t1u0v2gx5385/fulltext.pdf
Björklund, Camilla (2009). Bland bollar och klossar. Matematik för de yngsta i förskolan. Lund: Studentlitteratur (193 s)
Doverborg, Elisabeth & Emanuelsson, Göran (red.) (2006). Små barns matematik. Göteborg: NCM (190 s)
Engelholm Anne-Marie (1993). Temasamlingar med tonvikt på rytmik. Mölndal: Förlaget Lutfisken (97s)
Furness, Anthony (2001). Matematiken tar form. ISBN 4064624714 (136 s)
Regeringskansliet (2011) Förskola i utveckling – bakgrund till förändringar i förskolans läroplan. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/158951
Heidberg Solem, Ida & Lie Reikerås, Elin Kirsti (2004). Det matematiska barnet. Stockholm: Natur och Kultur (342 s)
Heidberg Solem, Ida, Björnar Alseth och Gunnar Nordberg(2011). Tal och tanke – från förskoleklass till årskurs 3. Lund: Studentlittertur (391s)
Förskoletidningen (2008) Från klossar till geometri. Solna, Fortbildning ab (64s)
Beställ på www.fortbild.se
Lange, Troels och Meaney, Tamsin (2012). Yngre barns förståelse av mätning. Artikel i Nämnaren 2012
Palmer Anna (2011). Hur blir man matematisk? Stockholm, Liber förlag (126s)
Riddarsporre Bim och Persson Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur (278s)
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Reviderad 2010
http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/forskola
Skolverket (2011) Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2808
Sheridan, Sonja och Ingrid Pramling Samuelsson (2009). Barns lärande: fokus på kvalitetsarbetet. Stockholm, Liber.
Wedege, Tine red. (2011). Vardagsmatematik: Från förskolan över grundskolan till gymnasiet. Malmö stad.
http://www.malmo.se/download/18.77b107c212e1f5a356a800019849/TineWedege_Vardagsmatematik_webbversion.pdf
Vetenskapliga artiklar som behandlar matematik:
Valfri litteratur
Bergius, Berit och Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg NCM.
Boaler, Jo (2011). Elefanten i klassrummet – att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm Liber förlag
Dahl, Kristin (2010). Första Mattepysselboken 4-6 år. Stockholm Alfabeta förlag.
Dahl, Kristin (2009). Kul med matte- Leka, beskriva, mäta och räkna. Stockholm Alfabeta förlag.
Devold, Else H (2010). Femma, sexa, det kommer en häxa. Stockholm, Natur och kultur
Key, Peggy (1994). Mattelekar. Jönköping, Brain Books ( 258s)
Olofsson, Britta (2012). Hur många plommon ryms I Majas mage? Kalmar, Lärarförbundets förlag.
Persson Annika och Wiklund Lena (2008). Hur lång blir ett äppleskal? Stockholm, Liber förlag (229s)
Naturskoleföreningen (2011). Leka och lära matematik ute. Outdoor Teaching Förlag. Vimmerby (117s)
Beställ på www.outdoorteaching.com

Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.