Examen om minst 180 högskolepoäng i huvudämnet omvårdnad alternativt vårdvetenskap inklusive ett examensarbete om minst 15 högskolepoäng

Kursen ingår som en obligatorisk kurs i Omvårdnad mastersprogram. Kursen kan även ges som fristående kurs.

Syftet med kursen är att den studerande skall tillägna sig kunskaper om vanligen förekommande forskningsdesign inom medicinsk vetenskap och omvårdnad samt dess filosofiska och vetenskapsteoretiska utgångspunkter. Kursen syftar även till att studenten fördjupar kunskap om forskningsetiska principer, akademiskt skrivande, och förmåga att formulera problemställningar av betydelse för hälso- och sjukvårdsforskning utifrån ett kritiskt analytiskt förhållningssätt.
Kursen behandlar vanligt förekommande studiedesigner för kvalitativa och kvantitativa metoder. Dessa diskuteras i relation till tillämpning, styrkor och svagheter med särskilt fokus framställandet av kunskap utifrån perspektiven medicinsk vetenskap och omvårdnad. Inom ramen för forskningsprocessen ska studenten konstruera syfte och problemställningar av relevans för hälso-och sjukvårdsforskning särskilt medicinsk och omvårdnadsforskning. Slutligen tillämpas akademiskt skrivande vid framställandet av en projektplan.

Efter genomförd kurs ska studenten kunna:

1. diskutera och sammanfatta grunderna i de vanligaste studiedesignerna inom kvalitativ och kvantitativ metod,
2. diskutera och värdera syfte och problemställningars betydelse för val av studiedesign och metod inom en hälso-och sjukvårdskontext med särskilt fokus på medicinsk och omvårdnadsforskning,
3. tillämpa ett akademiskt skrivande som kännetecknas av ett kritiskt förhållningssätt, och
4. tillämpa forskningsprocessen genom att självständigt formulera syfte och problemställningar av relevans för medicinsk vetenskap och omvårdnadsvetenskap

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, egna studier och seminarier. För att studenten ska kunna uppnå lärandemål 1 och 2 arbetar studenterna i grupper med att förbereda och genomföra en presentation vid ett seminarium som behandlar en slumpmässigt tilldelad vetenskaplig metod. Lärandemål 3 och 4 uppnås genom att studenten skriftligt presenterar ett syfte och en eller flera problemställningar av relevans för hälso- och sjukvård samt lämplig studiedesign för problemställningen vid ett seminarium. Av de schemalagda momenten är seminarier obligatoriska.

Lärandemål 1-4 examineras individuellt både skriftligt samt muntligt vid ett seminarium där bedömning för lärandemålets uppfyllande baseras på hur väl underbyggd projektplanen är metodologiskt samt syftets och problemställningens relevans för vård och omvårdnad. Detaljerade bedömningskriterier återfinns i studiehandledning. För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på projektplanen samt att övriga obligatoriska moment är uppfyllda (se studiehandledning). För väl godkänt betyg på kursen krävs dessutom väl godkänt resultat på projektplanen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker via skriftlig inlämningsuppgift i händelse av att nytt tillfälle för uppföljningsseminarium ej kan erbjudas under terminstid.

Rätt till omprov
Student som underkänt i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schema.

¤ markerar litteratur som återkommer i andra kurser inom programmet

¤ Aveyard H, Sharp P, Wooliams M, (2015) A beginner’s guide to critical thinking and writing. Open University Press. 192s.

¤ Beauchamp T L, Childress JF, (2012) Principles of Biomedical Ethics. Oxford University Press 480s.

¤ Polit DF, Beck CT, (2016) Nursing Research, Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 9th rev international edition. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins. 768s.

Dessutom ingår vetenskapliga studier, rapporter och lagstiftning aktuella för kursen cirka 150 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultatet ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.