Grundläggande behörighet + Engelska 6.

Kursen kan normalt ingå i generell examen på grundnivå.

Kursens syfte är att erbjuda studenter möjligheten att studera arbetarlitteratur från olika tider och platser ur historiska och internationella perspektiv, med fokus på hur denna litteratur förhåller sig både till sociala fenomen som klass och genus och till litteraturens utveckling från 1800-talet till samtiden.

Kursens första del utgör en introduktion till begreppet arbetarlitteratur, med fokus på hur det använts på olika sätt i olika sammanhang. Därefter studeras och jämförs arbetarlitteratur från olika länder. Under kursens sista del arbetar studenterna med individuella arbeten.

Efter genomförd kurs ska studenterna kunna:

1. visa grundläggande kunskap om begreppet arbetarlitteratur;
2. visa grundläggande kunskap om olika slags arbetarlitteratur;
3. visa förmåga att analysera arbetarlitteratur i olika kontexter, och;
4. visa grundläggande förståelse av centrala historiska och teoretiska diskussioner inom det akademiska studiet av arbetarlitteratur.

De viktigaste arbetsformerna är: föreläsningar, handledda självstudier, författande av textanalyser med utgångspunkt i teoretiska begrepp och historiska fakta, granskning av studenters texter och diskussioner i nätfora.

Kursen examineras genom tre skriftliga uppgifter (á 2,5 hp.) och en hemtenta i form av en kort uppsats (7,5 hp.). Den första skriftliga uppgiften fokuserar på lärandemål 1, den andra och tredje på lärandemålen 2 och 3. För att godkännas på de skriftliga uppgifterna måste studenterna ge återkoppling på andra studenters texter. Hemtentamen prövar samtliga lärandemål.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel.

• Coles, Nicholas and Paul Lauter. 2017. A History of American Working-Class Literature. Cambridge UP. 1–7, 232–263 and 376–405.
• Clark, Ben and Nick Hubble. 2018. Introduction. In Working-Class Writing: Theory and Practice. Palgrave McMillan. 1–6.
• Clark, Ben (ed.) 2025. The Routledge Companion to Working-Class Literature. Routledge.
• Karlsson, Mats. 2016. The Proletarian Literature Movement: Experiment and Experience. In Routledge Handbook of Modern Japanese Literature. Routledge. 111–124.
• Mkhize, Jabulani. 2010. Shades of Working-Class Writing: Realism and the Intertextual in La Guma's ‘In the Fog of the Seasons' End. 36.4
• Lennon, John and Magnus Nilsson (eds.). 2017 Working-Class Literature(s): Historical and International Perspectives. Stockholm UP.
• Nilsson. Magnus. 2019. ”Working-class comics? Proletarian self-reflexiveness in Mats Källblad’s graphic novel Hundra år i samma klass.” Journal of Graphic Novels and Comics 10.3 https://doi.org/10.1080/21504857.2018.1500383
• Nilsson, Magnus. 2014. Literature and Class: Aesthetical-Political Strategies in Modern Swedish Working-Class Literature. Humboldt-Universität. 18–26 and 115–158.
• Nilsson, Magnus and John Lennon. 2016. “Defining Working-Class Literature(s): A Comparative Approach Between U.S. Working-Class Studies and Swedish Literary History.” New Proposals 8.2, pp 39–61.
• Perera, Sonali. 2014. No Country: Working-Class Writing in the Age of Globalization. Columbia UP. Pp. 1–19.
• Pierse, Michael (ed.) 2017. A History of Irish Working-Class Writing. Cambridge UP. Pp. 1–36.
• Tenngart, Paul. 2019. “The Dislocated Vernacular in Translated Swedish Working-Class Fiction.” https://doi.org/10.1080/1369801X.2019.1659171
• Tenngart, Paul. 2016. “Local Labour, Cosmopolitan Toil: Geo-Cultural Dynamics in Swedish Working-Class Fiction.” Journal of World Literature 1.4, pp. 484–502. https://doi.org/10.1163/24056480-00104001
• Tokarczyk, Michell M. (ed.) 2011. Critical Approaches to American Working-Class Literature. Routledge. Pp. 1–13
• Wright, Rochelle. 1996. “Literature Democratized: Working-Class Writers of the 1930s”. In Lars G. Warme (ed.), A History of Swedish Literature. U of Nebraska P. Pp. 333–346.

Viss litteratur kommer att tillhandahållas via kursens lärplattform. Ytterligare litteratur omfattande 200 sidor kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.