Grundläggande behörighet

.

Kursens syfte är att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper i sociologiska teorier och metoder samt till att ge studenten inblick i hur sociologiska perspektiv tillämpas för att förstå aktuella samhällsfrågor.

Delkurs 1: Den sociologiska blicken (5hp)

Syftet med delkursen är att studenten ska utveckla kunskaper om vad det innebär att tänka sociologiskt. I delkursen introduceras sociologiska perspektiv samt verktyg för att förstå samband mellan individuella problem och den bredare sociala världen genom så kallad sociologisk fantasi. Delkursen behandlar översiktligt hur sociologisk forskning närmar sig teman såsom ojämlikhet, kön, klass, avvikelser, arbete, institutioner och kultur.

Delkurs 2: Sociologiska teorier: upptäckter och återupptäckter (10hp)

Syftet med delkursen är att introducera grunderna i klassiska och moderna sociologiska teorier. I ett första moment behandlas sociologins framväxt som vetenskap med en grundläggande översikt av centrala frågor, forskningsområden och debatter inom klassisk sociologisk teori. Studenten får möjlighet att kritiskt granska sociologiska klassiker. I ett andra moment introduceras centrala perspektiv inom modern och samtida sociologisk teori. Fokus är på sociologiska teman såsom aktör och struktur, makt, modernitet och institutioner. Delkursen behandlar hur sociologiska teorier kan användas för att analysera olika aspekter av det sociala livet såsom utbildning, kön, arbete och familj.

Delkurs 3: Samhällsvetenskapliga metoder och vetenskapsteori (7,5 hp)

Delkursen är en introduktion till vetenskapsteoretisk terminologi samt olika vetenskapsteoretiska traditioner inom samhällsvetenskaper. Under kursen relateras sociologisk kunskap till olika vetenskapsteoretiska och intellektuella traditioner. Studenten får inblick i vetenskapliga metoder både inom kvalitativ och kvantitativ forskning genom beskrivningar av forskningsprocessens olika delar. Studenten övar också på att självständigt söka efter vetenskaplig litteratur och använda sig av vetenskapliga referenser.

Delkurs 4: Sociologiska perspektiv på samhällsfrågor (7,5 hp)

Delkursen behandlar analyser av aktuella samhällsfrågor utifrån sociologiska teorier och perspektiv. Fokus är på Sverige i ett transnationellt sammanhang. Delkursen tar upp hur samhällsfrågor kan förstås och förklaras utifrån aktör- och strukturperspektiv samt utifrån olika perspektiv på social förändring. Innehållet inkluderar ämnen såsom globalisering, nationalism, avregleringar, prekärt arbete, jämställdhet och migration som exempel på samtida processers påverkan på och konsekvenser för olika samhällsgrupper.

Delkurs 1: Den sociologiska blicken (5hp)

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…

1. förklara vad som utmärker sociologisk fantasi
2. beskriva grundläggande sociologiska perspektiv
3. identifiera sociologisk terminologi och forskningstraditioner
4. analysera hur sociologiämnet bidrar till människors förståelse av samhället

Delkurs 2: Sociologiska teorier: upptäckter och återupptäckter (10hp)

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…

1. redogöra för grunddragen i klassiska och samtida sociologiska teorier i ett jämförande perspektiv
2. kritiskt granska sociologiska klassiker
3. tillämpa olika sociologiska teorier för att skapa förståelse av samtiden
4. identifiera ett ämne av sociologisk relevans och använda sociologisk teori för att analysera det

Delkurs 3: Samhällsvetenskapliga metoder och vetenskapsteori (7,5 hp)

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…

1. identifiera och förklara centrala vetenskapsteoretiska traditioner och begrepp inom samhällsvetenskap
2. redogöra för olika samhällsvetenskapliga metoder samt hur de skiljer sig åt i praktiken
3. jämföra och problematisera forskningsprocessen i kvalitativa respektive kvantitativa metoder

Delkurs 4: Sociologiska perspektiv på samhällsfrågor (7,5 hp)

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna…

1. förklara relationer mellan aktör- och strukturperspektiv inom sociologisk teori
2. kritiskt granska samhällsfrågor i lokala och globala kontexter
3. välja och använda empiriskt material för att illustrera och problematisera samhällsfrågor
4. skriftligt tillämpa och presentera sociologiska teorier och begrepp på en vald samhällsfråga

Delkurs 1: Den sociologiska blicken (5hp)

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarium och workshops. Studenten förväntas att aktivt bidra med reflektion och perspektiv till undervisningen.

Delkurs 2: Sociologiska teorier: upptäckter och återupptäckter (10hp)

Delkursen innehåller varierande undervisningsformer såsom föreläsningar och seminarier. Teoretiska föreläsningar varvas med praktiska undervisningsinslag såsom film och student-ledda diskussioner utifrån debattartiklar. Studenten förväntas aktivt bidra med regelbundna reflektioner på valda delar av kursmaterialet.

Delkurs 3: Samhällsvetenskapliga metoder och vetenskapsteori (7,5 hp)

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarium och workshops. Studenten förväntas att aktivt bidra med reflektion och perspektiv till undervisningen.

Delkurs 4: Sociologiska perspektiv på samhällsfrågor (7,5 hp)

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarium och workshops. Studenten förväntas att aktivt bidra med reflektion och perspektiv till undervisningen.

Delkurs 1: Den sociologiska blicken (5hp)

Samtliga lärandemål (1–4) examineras genom en skriftlig salstentamen.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 2: Sociologiska teorier: upptäckter och återupptäckter (10hp)

Prov 1: Skriftlig hemtentamen (Written Take-home Exam), 8 hp. Detta prov examinerar Lärandemål 1-3.

Prov 2: Seminarium (Oral seminar), 2 hp. Detta prov examinerar Lärandemål 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 3: Samhällsvetenskapliga metoder och vetenskapsteori (7,5 hp)

Samtliga lärandemål (1–3) examineras genom en skriftlig salstentamen.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 4: Sociologiska perspektiv på samhällsfrågor (7,5 hp)

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig hemtentamen (Written Take-home Exam)

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Delkurs 1: Den sociologiska blicken (5 hp)

Bauman, Zygmunt & May, Tim (2017). Att tänka sociologiskt. (2 rev. uppl.) Göteborg: Bokförlaget Korpen. (224 s.)

Collins, Randall (2008). Den sociologiska blicken: att se bortom det uppenbara. Lund: Studentlitteratur. (208 s.)

Hedenus, Anna, Björk, Sofia & Shmulyar Gréen, Oksana (2015) (red.). Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (100 s.)

Mills, C. Wright (1997 [1959]). Den sociologiska visionen. (2. bearb. uppl.) Lund: Arkiv. (200 s.)

Vetenskapliga artiklar i ett urval om ca 100 sidor tillkommer i samråd med undervisande lärare.

Delkurs 2: Sociologiska teorier: upptäckter och återupptäckter (10 hp)

Calhoun, Craig, Gerteis, Joseph, Moody, James, Pfaff, Steven & Virk, Indermohan (2012) (red.). Contemporary Sociological Theory. Hoboken, NJ: Wiley-Blackwell. (200 s.)

Connell, Raewyn W. (1997). Why Is Classical Theory Classical? The American Journal of Sociology, 102(6) s. 1511–1557. (46 s.)

Edling, Christofer & Liljeros, Fredrik (2016 el. tidigare) (red.). Ett delat samhälle. Makt, intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber. (219 s.)

Eklund, Lisa & Isenberg, Bo (2022). Sociologins klassiker. Upptäckter och återupptäckter. Lund: Studentlitteratur. (396 s.)

Hall, Stuart, Critcher, Chas, Jefferson, Tony, Clarke, John & Roberts, Brian (2013). Policing the Crisis: Mugging, the State and Law and Order. London: Bloomsbury. (472 s.)

Hedenus, Anna, Björk, Sofia & Shmulyar Gréen, Oksana (2015). (red.) Feministiskt tänkande och sociologi: teorier, begrepp och tillämpningar. Lund: Studentlitteratur. (288 s.)

Lindgren, Simon (2015). Sociologi 2.0: samhällsteori och samtidskultur. Malmö: Gleerups. (240 s.)

Reed, Kate (2006). New Directions in Social Theory: Race, Gender and the Canon. London: Sage Publications. (100 s.)

Delkurs 3: Samhällsvetenskapliga metoder och vetenskapsteori (7,5 hp)

Andreasson, Jesper & Johansson, Thomas (2020). Vetenskapsteori: grunder och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (223 s.)

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2021). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. (65 s.)

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (uppl. 3). Stockholm: Liber. (877 s.)

Chalmers, Alan F. & Månsson, Per Lennart (2003). Vad är vetenskap egentligen? (2 rev. uppl.) Nora: Nya Doxa. (237 s.)

Tracy, Sarah J. (2010). Qualitative Quality: Eight “Big-Tent” Criteria for Excellent Qualitative Research, Qualitative Inquiry, 16(10) s. 837–851

Delkurs 4: Sociologiska perspektiv på samhällsfrågor (7,5 hp)

Evertsson, Marie & Magnusson, Charlotta (2014). (red.) Ojämlikhetens dimensioner: uppväxtvillkor, arbete och hälsa i Sverige. Stockholm: Liber (335 s.)

Rostami, Amir, & Sarnecki, Jerzy (2022). Det svenska tillståndet: En antologi om brottsutvecklingen i Sverige. Lund: Studentlitteratur. (472 s.)

Tematisk vetenskaplig litteratur om ca 400 sidor väljs enligt nedan:

Brubaker, Rogers (2017). Between Nationalism and Civilizationism: The European Populist Movement in Comparative Perspective, Ethnic and Racial Studies, 40(8), s. 1191-1226

Burawoy, Michael (2015). Facing an Unequal World. Current Sociology, 63(1), s. 5–34.

Bursell, Moa (2012). Name Change and Destigmatization among Middle Eastern Immigrants in Sweden, Ethnic and Racial Studies, 35(3), s. 471–487.

Carian, Emily K. & Johnson, Amy L. (2022). The agency myth: Persistence in Individual Explanations for Gender Inequality. Social Problems, 69(1), s. 123–142.

Elgenius, Gabriella & Rydgren, Jens (2019). Frames of Nostalgia and Belonging: The Resurgence of Reactionary Ethno-Nationalism in Sweden. European Societies, 21(4), s. 583–602.

Friedman, Sam, Laurison, Daniel & Miles, Andrew (2015). Breaking the ‘Class’ Ceiling? Upward Mobility into British Elite Occupations’. Sociological Review, 63(2), s. 259–290.

Hällgren, Camilla (2005). Working harder to be the same: Everyday Racism among Young Men and Women in Sweden. Race. Ethnicity and Education, 8(3) s. 319–342.

Kalleberg, Arne. L. (2013). Globalization and Precarious Work. Contemporary Sociology: A Journal of Reviews. 42(5), s.700–706.

Lamont Michèle & Mizrachi, Nissim (2012). Ordinary People Doing Extraordinary Things: Responses to Stigmatization in Comparative Perspective. Ethnic and Racial Studies, 35(3), s. 365–381.

Lin, Ann Chih & David R. Harris (2008). (Red.) The Colors of Poverty: Why Racial and Ethnic Disparities Persist. New York: Russell Sage Foundation Publications. (331 s.)

Skeggs, Beverly & Loveday, Vik (2012). Struggles for value: value practices, injustice, judgment, affect and the idea of class. The British Journal of Sociology, 63(3), s. 472–490.

Sunvisson, Pelle. (2021). Svarta bär. Stockholm: Verbal. (172 s.)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.