Grundnivå
Akademisk yrkesexamen för undervisningssektorn
Inga huvudområden
G2F / Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
G2F Inget huvudområde
Kursen syftar till att kursdeltagaren utvecklar förmågan att handleda lärarstudenter och bedöma deras utveckling av yrkeskunnande.
I kursen problematiseras och diskuteras handledarens roll, olika samtalsmetoder och handledningsstrategier samt dess konsekvenser. För att synliggöra relationen mellan teoretiskt och praktiskt yrkeskunnande analyseras undervisningssituationer med hjälp av didaktisk analys. I kursen behandlas vad som kännetecknar lärarkvalitet och yrkeskunnande. Kursdeltagarna ges möjlighet att diskutera formativa bedömningspraktiker i handledningsprocessen.
Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna
- identifiera och värdera val av handledningsstrategier utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet i syfte att stödja och utveckla studenters yrkeslärande
- identifiera och värdera strategier för handledningssamtal, dess genomförande och konsekvenser utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet
- planera och genomföra ett handledningssamtal som tar upp relationer mellan teoretiskt och praktiskt yrkeskunnande
- identifiera och bedöma utveckling av yrkeskunnande, samt kommunicera och motivera sin bedömning på ett konstruktivt sätt.
Kursen innehåller varierande arbetsformer. Dessa kan utgöras av föreläsningar, nätbaserade seminarier, gruppdiskussioner, kollegial respons och utvecklas med utgångspunkt i kursens syfte och mål i samverkan mellan kursdeltagare och kursledare. I kursen ingår två obligatoriska seminarier där de skriftliga uppgifterna diskuteras.
Prov 1: Paper (Paper) 3,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 2 och 3.
Prov 2: Paper (Paper) 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 4.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Gerrevall, Per (red) (2017). Att bedöma lärarkvalitet: skicklighet, lämplighet & kompetens. Stockholm: Natur & Kultur (s. 31-40, 77-90, 107-136, 192-230) (98 s).
Lauvås, Per & Handal, Gunnar (2015). Handledning och praktisk yrkesteori. (3. uppdaterade uppl.) Lund: Studentlitteratur. (431 s).
Maltén, Arne. 1998. Kommunikation och konflikthantering: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1-3 (63 s).
Sträng, Monica. (red.). 2005. Samspel för lärande. Didaktiskt redskap för professionella lärare. Lund: Studentlitteratur. Inledningen samt kap. 3 och 4. (70 s).
Øiestad, Guro (2005). Feedback. (1. uppl.) Malmö: Liber. (140 s).
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.