Grundnivå
Godkända kurser: KS169F Svenska: Barns tidiga läsning och skrivande I eller KS170F Svenska: Barns tidiga läsning och skrivande II eller KS268F Svenska för lärare åk 1-6, I, prov 1. Eller motsvarande.
Inget huvudområde
G1F / Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
.
Kursen syftar till att studenten ska utveckla teoretiska och didaktiska kunskaper om barns tal- och skriftspråksutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv samt om hur flerstämmiga och språkutvecklande läromiljöer kan skapas. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskap om kulturella förändringar, t.ex. i de textvärldar barn möter.
Kursen behandlar olika synsätt och teoretiska aspekter på den tidiga och fortsatta läs- och skrivundervisningen. Barns olika villkor och behov och hur dessa kan mötas i en kulturellt heterogen skola belyses. Några olika pedagogiska riktningar presenteras och diskuteras.
En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll. Kursen behandlar också frågor kring att lära på sitt andraspråk. Hur språkutvecklande miljöer och ett inkluderande arbetssätt kan skapas i en flerspråkig miljö belyses och diskuteras. Dessutom är ett kursinnehåll att studenten ska utveckla grunderna i läromedelsanalys och fördjupa sin förståelse av bedömningens funktion för att stödja elevers språk- och kunskapsutveckling i ett 1-6 perspektiv.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva, analysera och problematisera barns tal- och skriftspråksutveckling ur ett första – och andraspråksperspektiv samt resonera kring hur lärare kan följa, stödja och bedöma denna utveckling
- bedöma och analysera elevtexter/arbeten utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling i syfte att ge framåtsyftande respons
- diskutera hur olika kommunikativa uttrycksformer såsom ord, bild, drama, musik och rörelse samt informationsteknologi kan användas i syfte att skapa en interaktiv och flerstämmig lärandemiljö
- diskutera och reflektera över betydelsen av olika ämnesspråk och villkoren för skrivande i olika ämnen
- kritiskt granska och värdera texter som elever möter i olika läromedel
- planera, genomföra, dokumentera och utvärdera ett tematiskt arbete där skönlitteraturens och andra medietexters språk- och kunskapsutvecklande potential beaktas
Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform och det är fyra campusdagar.
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. En observationsuppgift genomförs på den skola studenten har sin anställning.
Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Prov 1: Muntlig redovisning (Oral Presentation) 7 hp.
I detta prov bedöms lärandemål 3, 4, 5 och 6.
Prov 2: Skriftlig analys av elevtexter (Written Analysis of Written Texts from Pupils) 8 hp.
I detta prov bedöms lärandemål 1 och 2.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
Abrahamsson, Tua & Bergman, Pirkko. (2014). Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: Liber (140 s.)
Gibbons, Pauline (2018). Stärk språket stärk lärandet. Uppsala: Hallgren & Fallgren (kapitel 1 samt 4-6, a 140 s.)
Häikiö, Tarja (2014). Bildsamtal och bildtolkning. I: Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur (24 s.)
Jönsson, Karin (red.) (2016). Bygga broar och öppna dörrar. Stockholm: Liber (196 s.)
Liberg, Caroline; af Gejerstam, Åsa & Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur (116 s.)
Liberg, Caroline & Nordlund, Anna (2019). Lärares samtal om elevers skrivande av berättande texter i tidiga skolår. Nordic Journal of Literacy Research. Vol 5. No.2 2019, pp 120-139 (19 s.)
Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red). (2019) . Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber (ca 50 s. i samråd med kursledare)
Lundin, Katarina. (2019). Språkets byggstenar. Grammatik och textarbete för lärarstuderande F-6. Lund: Studentlitteratur (150 s.)
Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Solna: Skolforskningsinstitutet. (61 s.) (Tillgänglig via Internet)
Skolverket (2009). Nya språket lyfter!? Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6. Stockholm: Skolverket (124 s.) (Tillgänglig via Internet)
Wedin, Åsa (2017). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (156 s.)
Kursplaner i svenska och svenska som andraspråk, aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur kan tillkomma.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.