Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: EN802C Engelska och lärande: språkundervisning i teori och praktik (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig det teoretiska tänkandet kring innehålls- och språkintegrerat lärande som förutsättning för att de ska kunna arbeta ämnesövergripande och låta engelskundervisningen anknyta till inriktningen på elevernas utbildning. Vidare syftar kursen till att studenterna med utgångspunkt från social och regional variation, inklusive faktorer som etnicitet, genus och klass, ska fördjupa sina kunskaper om språklig variation och språkliga normer och ska kunna visa hur dessa kunskaper kan tillämpas i en undervisningssituation. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska bli medvetna om sambandet mellan språk och språklig variation och talarens identitet och självuppfattning. Vidare syftar kursen till att studenterna tillämpar sina teoretiska och praktiska erfarenheter av korpusar i språkundervisningen.

Delkursen fokuserar innehålls- och språkintegrerat arbete, dess teoretiska bas samt praktiska tillämpningar ur ett gymnasieperspektiv. Kursen kombinerar ett kognitivt och sociokulturellt synsätt och betonar att språkutveckling på gymnasiet till stor del handlar om att elever utvecklar en genremässig bredd i samtal, läsning och skrivande.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i grupp. Undervisningen bedrivs på engelska.

Den första examinationen består av ett individuellt skolanknutet projektarbete som bygger på principen om innehålls- och språkintegrerat lärande (CLIL) (lärandemål 1–3). Projektarbetet inbegriper fem delmoment: 1) En inledning med en litteraturöversikt ger en bakgrund till CLIL och redovisar olika forskningsbaserade studiers resultat; 2) ett avgränsat undersökningsområde formuleras skriftligt i en arbetsplan 3) material insamlas och analyseras utifrån teorier och metoder som behandlats i kursen 4) projektet sammanställs och redovisas muntligt samt genom ett paper som redogör för de principer som ligger till grund för projektarbetet. Den andra examinationen (lärandemål 4) består av en individuell, skriftlig tentamen med utgångspunkt från "the academic wordlist".

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Vid kursens början informerar kursledaren om omtentamenstillfällen.

För betyget väl godkänd på hel kurs krävs betyget väl godkänd på båda delkurserna.

Delkursen behandlar språklig variation och språkliga normer. Men utgångspunkt från sociolingvistiken behandlas bl.a. språk och kön, makt, regionala variationer samt engelska som internationellt kontaktspråk. Vidare undersöks sambandet mellan identitet och språk. Olika korpusar används för att studera likheter och skillnader mellan varianter av talat och skrivet språk samt förhållandet mellan lexikonet och grammatiken. Frågor rörande språklig variation återknyts dessutom till språkundervisningen och språkläromedel.

Efter avslutad kurs ska studenten

Delkursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i grupp. Undervisningen bedrivs på engelska.

Delkursen examineras på följande sätt:

• Genom att studenterna individuellt genomför, muntligt redovisar och utvärderar resultatet av en mindre sociolingvistisk undersökning på urval av korpusdata (lärandemål 1, 2, 3)

• Genom en individuell skriftlig populärvetenskaplig framställning baserad på resultat från sin tidigare sociolingvistisk undersökning och med stöd av vetenskapliga artiklar från internationella databaser.(lärandemål 3, 4)

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Vid kursens början informerar kursledaren om omtentamenstillfällen.

För betyget väl godkänd på hel kurs krävs betyget väl godkänd på båda delkurserna.

Coyle, Do, Hood, Philip & Marsh, David (2010). CLIL. Content and language integrated learning .Cambridge: Cambridge University Press (173 s)

Gibbons, Pauline (2009). English learners: Academic literacy and thinking. Portsmouth: Heinemann (192 s)

Östman, Leif (2013). Att tillägna sig ämneskunskaper: att lära sig ett språkspel. I Lundqvist, E., Säljö, R. & Östman, L (red.).Scientific literacy. Teori och praktik. Malmö Gleerups.

Forskningsartiklar om CLIL samt sakprosetexter i urval tillkommer, ca 200 sidor

Biber, Douglas & Reppen, Randi (2002). What does frequence have to do with grammar teaching? Studies in Second Language Acquisition. 24/2, 199-208.

Gaviolai, Laura & Aston, Guy (2001). Enriching reality: Language corpora in language pedagogy. ELT Journal: 55, 238-246.

Hornberger, Nancy & McKey, Sandra Lee. (2010). Sociolinguistics and Language Education. Toronto: Multilingual Matters. 560 p.

Taylor, Lynda & Barker Fiona (2008). Using Corpora for Language Assessment. In Shohamy, E. and N.H: Hornberger (eds.). Encyclopedia of Language and Education. 2nd edition. Volume 7: Language Testing and Assessment, 241-254.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.