Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: EN404C Engelska och lärande: Vetenskapliga texter, vetenskapligt skrivande (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper och sin medvetenhet om det engelska språksystemet med fokus på ljudsystem, ordkunskap med fokus på ordinlärning. Studenterna ska också tillägna sig både praktisk och teoretisk kunskap om hur de kan stimulera utveckling av elevers tillägnande av engelskans ljudsystem samt ordinlärning, bl. a. genom användning av korpusar. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper om bedömning och sin förståelse av bedömningens funktion att stödja elevers kunskaps- och språkutveckling samt sin förmåga att använda bedömning som en del av språkundervisningen och elevers lärande.

Delkursen behandlar engelskans ljudsystem (fonetik och fonologi), ordkunskap (morfologi) med fokus på ordinlärning. Genom språkstudiet, som både har ett praktiskt och ett teoretiskt ändamål, ges studenten möjlighet att skaffa sig kunskap om relevanta begrepp och strukturer i det engelska språket. En viktig del av kursen är att studenten lär sig hur medvetenhet om engelskans ljudsystem kan förbättra elevers reception och produktion av tal, hur ordinlärning kan stimuleras i klassrummet, samt hur olika korpusar kan användas för att undersöka ord och ordanvändning.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i grupp.

Delkursen examineras på följande sätt:

I examinationen ingår en individuell skriftlig uppgift avseende fonetik och fonologi och uttalsträning i ett klassrum för relevant åldersgrupp (7-9 eller gy) (1, 4). Vidare ingår en muntlig presentation där studenten, i samarbete med andra och med utgångspunkt från relevanta teorier om språkliga strukturer och begrepp inom morfologi och ordinlärning redovisar en korpusundersökning och en klassrumsaktivitet (2, 3, 4).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Delkursen behandlar bedömning som en del av språkundervisningen och som en förutsättning för att läraren ska kunna stödja elevernas språkutveckling. En rad olika bedömningsformer behandlas, bl.a. själv- och medbedömning samt bedömningsmatriser. Skillnaden mellan lokal och nationell bedömning behandlas också, likaså bedömning av den egna bedömningsförmågan. Stor uppmärksamhet ägnas också åt nationella och internationella kunskapsutvärderingar och de tillvägagångssätt och synsätt som ligger bakom. En stor del av delkursen relaterar till studentens förmåga att inkludera bedömning som en del av undervisningspraktiken.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i grupp.

Delkursen examineras på följande sätt:

Examination 1 (lärandemål 1 och 2): I en professionell utvecklingsplan redovisar studenten en muntlig och en skriftlig texttypsspecifik uppgift med konkretiserade bedömningskriterier samt analyserar och diskuterar de teorigrundade och kursplansbaserade överväganden som bedömningen utgår från. Dessutom analyseras minst två muntliga eller skriftliga elevtexter. I detta paper analyseras och diskuteras också de forskningsinriktade texterna om bedömning. Dessutom inkluderas en självbedömning av den egna bedömarförmågan samt en beskrivning av den utveckling gällande bedömning som studenten genomgått under utbildningen.

Examination 2 (lärandemål 3): I samarbete med en annan student redovisar studenten muntligt en internationell utvärdering, dess tillvägagångssätt och resultat, inklusive en del av den kritiska diskussion som kan relateras till utvärderingen, samt en kritisk analys av vad utvärderingen innebär på den lokala skolnivån.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Ajideh, P., Rahimpour, M., Amini, D., & Farrokhi, F. (2013). Motivational strategies, task effectiveness and incidental acquisition of second language vocabulary. Journal of Language Teaching and Research, 4(5), 1044-1052. doi:10.4304/jltr.4.5.1044-1052

Burgess, J., & Spencer, S. (2000). Phonology and pronunciation in integrated language teaching and teacher education. System, 28(2), 191-215. doi:10.1016/S0346-251X(00)00007-5

Çakir, A., & Balci, Ö. (2012). Teaching vocabulary through collocations in EFL classes: The case of Turkey. International Journal of Research Studies in Language Learning, 1(1), 21-32.

Duan, J., & Da, H. (2015). Semantics and vocabulary acquisition and teaching. Studies in Literature and Language, 10(6), 67-71. doi:10.3968/4939

Ghobadi, M., Shahriar, M., & Azizi, A. (2016). Short-term and long-term effects of incidental vocabulary acquisition and instructed vocabulary teaching. International Journal of Applied Linguistics and English Literature, 5(4), 212-218.

Jarrah, A. S. (2012). Phonology in language learning and teaching. Indian Journal of Applied Linguistics, 38(2), 107.

Jenkins, J. (2002). A sociolinguistically based, empirically researched pronunciation syllabus for English as an international language. Applied Linguistics, 23(1), 83-103+156. doi:10.1093/applin/23.1.83

Keys, K. J. (2000). Discourse level phonology in the language curriculum: A review of current thinking in teaching pronunciation in EFL courses. Linguagem & Ensino, 3(1), 89-105.

Nowbakht, M., Moinzadeh, A., & Dabaghi, A. (2015). Issues in vocabulary learning and teaching. Modern Journal of Language Teaching Methods, 5(2), 247.

Siriganjanavong, V. (2013). The mnemonic keyword method: Effects on the vocabulary acquisition and retention. English Language Teaching, 6(10), 1-10. doi:10.5539/elt.v6n10p1

Teodorescu, A. (2011). Vocabulary teaching and learning strategies in second language acquisition. Studii Si Cercetari Filologice. Seria Limbi Straine Aplicate, 10(2011), 192-199.

Wells, J. C. (2005). Goals in teaching English pronunciation. Linguistic Insights - Studies in Language and Communication, 21, 101-110.

Referenslitteratur:

Baptista, B. O., Rauber, A. S., Watkins, M. A. (2009). Recent research in second language phonetics/phonology: Perception and production. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars. [E-book]

Bauer, L. (2015). The Oxford Reference Guide to English Morphology. Oxford: Oxford University Press. (720 s) [E-book]

Carter, R. (1998). Vocabulary: Applied linguistic perspectives (2nd ed.). New York, London: Routledge. [E-book]

Lindquist, Hans. 2009. Corpus linguistics and the description of English. Edinburgh: Edinburgh University Press. (240 s)

Rogersson-Revell, Pamela (2011). English phonology and pronunciation teaching. Continuum (352 s)

Longman Dictionary of Pronunciation, senaste upplaga

Cambridge Dictionaries Online (http://dictionary.cambridge.org/help/phonetics.html)

Green, Anthony (2014). //Exploring language assessment and testing.// London and New York: Routledge. (269 s.)

Leung, Constant & Mohan Bernard (2004). Teacher formative assessment and talk in classroom contexts: Assessment as discourse and assessment of discourse. //Language testing//, 21/2, 335-359, (24 s.)

Livingston, Kay & McCall, Jim (2005). Evaluation: judgemental or developmental? //European Journal of Teacher Education//, 28/2, 165-178. (13 s.)

McGaw, Barry (2008). The role of the OECD in international comparative studies of achievement. //Assessment in Education: Principles, Policy & Practice//, 15/3, 223-243. (20 s.)

OECD (2012). //Equity and Quality in Education: Supporting Disadvantaged Students and Schools. EXECUTIVE SUMMARY// www.oecd.org/edu/equity

Roever, Carsten & McNamara, Tim (2006). Language testing: the social dimension. //International Journal of Applied Linguistics//. 16/2, 242-258. (16 s.)

Skolverket (2012). Betygsskalan och betygen B och D – en handledning//. //Skolverket och Fritzes.

Skolverket (2012). Skolverkets allmänna råd. Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Skolverket och Fritzes.

Skolverket. Skolverkets webbplats om bedömning.

Skolverket, //Vanliga frågor om PISA//, http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.201585!/Menu/article/attachment/Vanliga%20fr%C3%A5gor%20om%20PISA.pdf

Skolverket (2012). Bedömning av språklig kompetens. Fritzes och Skolverket. I urval.

Soudien, Crain (2011). The challenge of comparison: understanding global educational standards. Compare.Vol. 41, No. 1, 131–139. (8 s.)

Utbildningsdepartementet. Läroplan och kursplan i engelska för grundskolan och läroplan och ämnesplaner för gymnasiet. http:www.skolverket.se

Weir, Cyril (2005). Limitations of the Common European Framework for developing comparable examinations and tests. Language Testing//. April 1, 27, 261-282. (21 s).

Tillkommer internationella och nationella granskningar och utvärderingar och av ämnet engelska samt metodisk och teoretisk litteratur som anknyter till språkundervisning.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en båda delkurserna.