Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper och medvetenhet om lärande, språkutveckling och språkundervisning i ett 7-9- eller ett gymnasieperspektiv samt om villkor och faktorer som påverkar lärande, språkundervisning och språkutveckling i och utanför skolan.

Kursen ger en grundläggande orientering om olika lärande- och språkutvecklingsteorier. Den tar även upp några pedagogiska inriktningar och deras syn på lärande och undervisning. Barns och ungdomars livsvillkor och det sociala sammanhangets och interaktionens betydelse för lärande och språkutveckling betonas i kursen liksom frågor om hur man kan organisera lärande och språkundervisning så att olika elevers behov tillgodoses. Kursen behandlar såväl individuella som sociala och kulturella faktorers betydelse för lärande och undervisning, inklusive faktorer som etnicitet, genus och klass. Vidare behandlas de styrdokument som gäller lärande och ämnet engelska för årskurserna 7-9 respektive gymnasiet samt förhållandet mellan styrdokumenten och den gemensamma europeiska referensramen för språk. I kursen behandlas också förhållandet mellan teori och undervisning/lärande och ges en bakgrund till olika språkutvecklingsmetoder. Dessutom behandlas hur bedömning kan fungera som en del av språkundervisningen och elevers lärande.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i kollaborativa grupper. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

Kursen examineras genom en reflektionsportfolio där studenten visar sin förståelse av kursmaterial, och seminarier, sin kunskap om och förståelse av skolans styrdokument, språkutveckling, lärande och undervisning, bedömning samt vad faktorer som etnicitet, genus och klass betyder i sammanhanget. Kursen examineras också genom den muntliga redovisningen av ett grupparbete som bygger på planeringen av ett tematiskt arbete för 7–9 eller gymnasiet där olika sätt att bedöma processen såväl som utfallet används. Den muntliga redovisningen kompletteras med en individuellt skriven text som förankrar temaarbetet i skolans styrdokument, språkutvecklande principer och medveten bedömningspraktik. Denna senare del ingår i reflektionsportfolion.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

//Common European Framework of Reference for Languages. Learning, teaching, Assessment//. Tillgänglig på http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/CADRE_EN.asp. (ca 60 s)

Harmer, Jeremy (2007). //The practice of English language teaching//. senaste uppl. Harlow: Pearson Education (ca 250 s)

Lightbown, Patsy & Spada, Nina (2006). //How Languages Are Learned//. 3:e uppl. Oxford: Oxford University Press (233 s)

Lundahl, Bo (2012). //Engelsk språkdidaktik. Texter, kommunikation, språkutveckling. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur (i urval, ca 250 s)

Myndigheten för skolutveckling (2005). //Kön och skolframgång, tolkningar och perspektiv//. Tillgänglig på http://www.skolverket.se (80 s)

Skolverket (2005). //Elever med utländsk bakgrund. En sammanfattande bild//. (24 s)

Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter. Skolverket och Fritzes.

Utbildningsdepartementet. //Lgr 11 och Lgy 11//. Tillgänglig på http://www.skolverket.se

Dessutom tillkommer artiklar och medietexter.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.