Grundnivå
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV242B Skolväsendets organisation och värdegrund (genomgången).
Inget huvudområde
Kursen ingår i grundlärarexamen. I kursen ingår 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursens syfte är att studenten ska utveckla sin teoretiska förståelse för specialpedagogiska perspektiv på utveckling och lärande. Studenten ska även vidareutveckla sin förmåga att kritiskt analysera och förstå samband mellan lärares förhållningssätt, skolans arbetsmiljö, organisation och enskilda elevers förutsättningar för utveckling och lärande.
Kursen tar sin utgångspunkt i undervisning och lärande ur specialpedagogiska perspektiv där bland annat hinder för lärande relateras till elevers olika behov i en skolkontext. Skolans specialpedagogiska uppdrag belyses med stöd i forskning, styrdokument och lagstiftning. Samverkan mellan olika aktörer och nivåer (individ-, grupp och organisation) inom skolans organisation behandlas.
Läs- och skrivsvårigheter, matematiksvårigheter och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behandlas. Kartläggning av elevers behov av extra anpassningar analyseras med stöd i lärande- och utvecklingsteorier.
Specialpedagogiska perspektiv identifieras och värderas i relation till exempelvis utmaningar rörande normalitet och avvikelse.
Vidare diskuteras lärares ansvar, förhållningssätt och bemötande och dess konsekvenser för elevers lärandemiljö.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
1. redogöra för innebörder av specialpedagogiska perspektiv och begrepp samt relatera dessa till undervisningspraktiker, centrala styrdokument och befintlig lagstiftning,
2. redogöra för hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, språk-, läs-, skriv-, och matematiksvårigheter kan gestalta sig samt för hinder i lärandemiljöer som kan uppstå för elever i behov av särskilt stöd,
Färdighet och förmåga
3. identifiera, kartlägga och analysera elevers behov av extra anpassningar i relevant skolkontext med stöd av tillämpliga lärande- och utvecklingsteorier,
Värderingsförmåga och förhållningssätt
4. värdera och reflektera över skolans organisation och lärandemiljö som stödjande eller hindrande för elevers utveckling och lärande,
5. värdera och reflektera över eget och andras förhållningssätt, attityder och bemötande i relation till elever, vårdnadshavare och kollegor.
Kursens innehåll behandlas genom föreläsningar, seminarier, digitala resurser, litteraturstudier samt studentledda aktiviteter. Det förekommer obligatoriska moment. Kursledaren informerar om dessa vid kursstarten.
Examinationen består av två prov.
Prov 1: Skriftlig tentamen på plats (Written Examination) (3 hp)
I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.
Prov 2: Skriftlig examination som föregås av seminarium (Written Examination and Preparatory Seminar) (6 hp)
I detta prov examineras lärandemål 3, 4 och 5.
God språkbehandling, disposition och presentationsförmåga krävs vid muntliga presentationer. Skriftliga texter kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart. För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på 6 hp.
Bruce, Barbro, Ivarsson, Ulrika, Svensson, Anna-Karin & Sventelius, Eva (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Barnet, språket och pedagogiken. Studentlitteratur AB (264 s)
Holmqvist, Mona (red.) (2024). Specialdidaktik för innehållsinkluderande undervisning. Gleerups. Kap. 10, 12, 14 och 15 (65 s)
Holmqvist, Mona (red.) (2021). Teorier för undervisning och lärande. Malmö: Gleerups (200 s.). Kap. 1, 2 och 8 (65 s)
Holmqvist, Mona & Lelinge, Balli (2022). Teachers’ collaborative professional development for inclusive education. European Journal of Sopecial Needs Education, 36(5), 819–833 https://doi.org/10.1080/08856257 (15 s.)
Hugo, Martin (2011). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber. (124 s) Andra upplagan./Alternativt Hugo, Martin (2023). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber. (184 s)
Ljungblad, Ann-Louise. (2018). Relationellt lärarskap och pedagogiska möten. Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 3, 5 och 8 (ca 70 s)
Lutz, Kristian (2021). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: Möte med det som inte anses LAGOM. 2.a uppl. Stockholm: Liber AB (176 s)
Roos, Helena (2020). Inkluderande matematikundervisning. Stockholm: Natur & Kultur. Kap 1-7, (74 s)
Runström Nilsson, Petra (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning: Att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd. 4.uppl. Malmö: Gleerup (159 s)
Sjölund, Anna, Jahn, Cajsa, Lindgren, Ann, Reuterswärd, Malin (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur. Kap 1, 2, 3 och 5. (76 s) Alternativt: Jahn,Cajsa, Reuterswärd, Malin, Edfeldt, David & Sjölund Anna (2020). Autism och adhd i fritidshemmet. Stockholm: Natur och Kultur. Kap 1, 2, 3 och 6 (74 s)
För inriktningen fritidshem tillkommer även
Karlsson, Annelie (2020). Specialpedagogik för fritids: en grundbok. Lund: Studentlitteratur. Kap 4, 5 och 6 (31 s)
Därtill kan tillkomma aktuella vetenskapliga artiklar och avhandlingar.
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.