Kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt eller medicinskt huvudområde samt Engelska 6.

Kursen ingår i mastersprogrammet i kriminologi i termin 1 och är en kurs inom huvudområdet som kan ingå i examensfordringarna för magister-/masterexamen i kriminologi. Kursen ges även som fristående kurs.

Kursen syftar till att studenterna fördjupar de teoretiska och metodologiska kunskaper inom kriminologi som är av särskild betydelse för att förstå utvecklingen av individuella och avvikande livsförlopp. Särskild vikt läggs vid ett integrerat perspektiv på riskfaktorer och orsaker till brottslighet och antisocialt beteende, samt dess betydelse för hälsa och positiv utveckling över livsförloppet. Ytterligare ett syfte med kursen är att student ska förvärva kunskaper om hur livsförloppsperspektivet kan användas för att utforma strategier för interventioner, behandling och vård.

Kursen ger en översikt av kriminologisk forskning om karriärmönster. På kursen presenteras olika förklaringsmodeller för olika utvecklingsförlopp till generell, men också specialiserad, kriminalitet och antisocialt beteende i en nationell och internationell kontext. Kursen ger också en översikt av hur livsförloppsperspektivet används inom kriminologin, och andra forskningsområden, samt hur olika faktorer vid skilda tidpunkter under livsförloppet påverkar utvecklingen av antisocialt beteende och ohälsa. Ytterligare diskuteras hur livsförloppsperspektivet kan användas för att utforma strategier för interventioner, behandling och vård.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. beskriv utvecklingen och centrala begrepp inom forskningen om kriminella karriärer,
2. beskriva skillnaden mellan riskfaktorer och orsaksmekanismer inom fältet för kriminalitet, antisocialitet och hälsa och ohälsa,
3. definiera syftet med livförloppsperspektivet och demonstrera hur livförloppsperspektivet kan appliceras på forskning inom kriminella karriärer,
4. beskriva hur orsaksfaktorer till brottslighet, antisocialt beteende och ohälsa på olika nivåer (individuella, situationella, vårdande och samhälleliga) interagerar och varierar över livsförloppet, och
5. diskutera hur livsförloppsperspektivet kan användas för att utforma strategier för interventioner, behandling och vård.

Undervisningen sker i form av föreläsningar (lärandemål 1-5), seminarier och självständiga studier (lärandemål 1-5). I seminarierna inkluderas en obligatorisk presentation (lärandemål 5).

Lärandemålen 1-4 bedöms genom ett individuellt paper. Fokus vid bedömning är studentens förmåga att diskutera och redogöra för riskfaktorer och orsaker till brottslighet och antisocialt beteende över livsförloppet. Lärandemål 5 examineras genom en presentation, i grupp eller enskilt, där fokus vid bedömning är studentens förmåga att diskutera och redogöra för hur livsförloppsperspektivet kan användas för att utforma strategier för interventioner, behandling och vård. Den individuella insatsen bedöms genom att studenterna under kursen för loggbok som beskriver varje students insats i det gemensamma arbetet. Student som inte närvarar vid obligatoriska moment ska komplettera med en individuell skriftlig inlämningsuppgift enligt beslut av examinator.

För betyget Godkänd (C, D eller E) på kursen krävs att studenten har godkänt betyg på samtliga examinerande och obligatoriska moment. För betyget Väl godkänd (A och B) krävs att studenten har betyget godkänt (E) på presentationen samt att studenten i det självständiga skriftliga arbetet uppvisar originalitet och djup förståelse av teorier och metoder som används i forskningen av kriminella karriärmönster och således bedömts med betyg A eller B.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Andersson F, Levander S, Svensson R, Torstensson Levander M, (2012) Sex differences in offending trajectories in a Swedish cohort. Criminal Behaviour and Mental Health (22): 108-121. 13 s.

Blumstein A, (2016) From Incapacitation to Criminal Careers. Journal of Research in Crime and Delinquency, 53(3), 291-305. 14 s.

Carlsson C, (2012) Using ‘Turning Points to Understand Processes of Change in Offending, British Journal of Criminology, 52: 1-16. 16 s.

Carlsson C, (2012) Processes of Intermittency in Criminal Careers: Notes from a Swedish Study on Life Courses and Crime. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology, 57(8): 913-938. 25 s.

Cheng TL, Solomon BS, (2014) Translating life course theory to clinical practice to address health disparities. Maternal Child Health Journal, 18(2):389–395, 6 s.

DeLisi M, Piquero A, (2011) New frontiers in criminal careers research, 2000-2011: A state-of-the-art review. Journal of Criminal Justice, (39), 289-301, 12 s.

Elder G H, (1998) The Life Course as Developmental Theory. Child Development, 69 (1):1-12. 12 s.

Elder G H, Giele J Z, (2009) The craft of life course research. New York: Guilford Publications. 372 p. Chap1 (1-24), 8 (163-186). 48 s.

Farrington D P, (2005) Introduction to Integrated Developmental and Life-Course. Theories of Offending. I Farrington, D. P. (Ed), Introduction to Integrated Developmental and Life Course Theories of Offending. Advances in Criminological Theories. (p. 1-11). USA: Transaction Publishers. 11 s.

Farrington D P, MacLeod J F, Piquero A R, (2016) Mathematical Models of Criminal Careers: Deriving and Testing Quantitative Predictions. Journal of Research in Crime and Delinquency, 53(3): 336-355. 19 s.

Gottfredson M R, Hirschi T, (2016) The Career Criminal Perspective as an Explanation of Crime and a Guide to Crime Control Policy: The View from General Theories of Crime. Journal of Research in Crime and Delinquency, 53(3): 406-419. 13 s.

Hare R D, (1999) Without Conscience: The Disturbing World of the Psychopaths Among Us. Publisher: Guilford Publications, Inc. 236 s.

Harris P M, (2011) The First-Time Adult-Onset Offender: Findings From a Community Corrections Cohort. International Journal of Offender Therapy and Comparative Criminology, 55(6): 949-981. 33 s.
Irwin L G, Hertzman C, (2007) Early Child Development: A Powerful Equalizer. Final report for the World Health Organization’s Commission on Social Determinants of Health. WHO. 41 s.

Laub J H, Sampson R J, (2006) Shared Beginnings, Divergent Lives. Delinquent Boys to Age 70. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press. 352 s.

Lussier P, Davies G, (2011) A Person-Oriented Perspective on Sexual Offenders, Offending Trajectories, and Risk of Recidivism: A New Challenge for Policymakers, Risk Assessors, and Actuarial Prediction? Psychology, Public Policy, and Law, 4(17): 530-561: 31 s.

Maggi S, Irwin L J, Siddiqi A, Hertzman C, (2010) The Social determinants of early child development: An overview. Journal of paediatrics and child health, 46: 627-635. 9 p.

Mortimer J T, Shanahan M J, (2007) Handbook of the Life Course. Kluwer Academic, New York. Selected parts. Chapt. 1 (3-19), Chap.17 (369-388). 35 s.

McGloin J M, Sullivan C J, Piquero A R, Blokland A, Nieuwbeerta P, (2011) Marriage and offending specialization: Expanding the impact of turning points and the process of desistance. European Journal of Criminology, 5(8): 361-376. 15 s.

Nagin DS, (2016) Group-based Trajectory Modelling and Criminal Career Research, Journal of Research in Crime and Delinquency, 53(3): 356-371. 15 s.

Olds DL (2007) Preventing Crime with Prenatal and Infancy Support of Parents: The Nurse-Family Partnership, Victims and Offenders, 2:2, 205-225. 20 s.

Olds DL, Hill PL, O'Brien R, Racine D, Moritz P, (2003) Taking preventive intervention to scale: The Nurse Family Partnership. Cognitive and Behavioral Science, 10:278–290. 12 s.

Piquero N L, Benson M L, (2004) White-collar crime and criminal careers: specifying a trajectory of punctuated situational offending. Journal of Contemporary Criminal Justice, 20: 148-165. 18 s.

Piquero A R, Daigle L E, Gibson C, Piquero N L, Tibbetts S G, (2007) Research Note. Are Life-Course-Persistent Offenders At Risk for Adverse Health Outcomes? Journal of Research in Crime and Delinquency, 44(2): 185-207. 22 s.

Piquero A, Farrington D, Blumstein A, (2007) Key Issues in Criminal Career Research. New Analyses of the Cambridge Study in Delinquent Development. Cambridge: Cambridge University Press. 217 s.

Piquero A, Jennings W G, Barnes J C, (2012) Violence in criminal careers: A review of the literature from a developmental life-course perspective. Aggression and Violent Behaviour, (17): 171-179. 9 s.
Sampson R J, Laub J H, (2016) Turning Points and the Future of Life-Course Criminology: Reflections on the 1986 Criminal Careers Report. Journal of Research in Crime and Delinquency, 53(3): 321-335. 14 s.

Skardhamar T, (2010) Distinguishing Facts and Artefacts in Group-based Modelling. Criminology, 48(1): 295-320. 26 s.

Sullivan C J, Piquero A R, (2016) The Criminal Career Concept: Past, Present, and Future. Journal of Research in Crime and Delinquency, 53(3): 420-442. 22 s.

Sullivan M, (2016) Ethnographic Research on Criminal Careers: Needs, Contributions, and Prospects. Journal of Research in Crime and Delinquency, 53(3): 392-405. 23 s.

Visher C, (2016) A Unintended Consequences: Policy Implications of the NAS Report on Criminal Careers and Career Criminals. Journal of Research in Crime and Delinquency, 53(3): 306-320. 14 s.

Zerden LD, Brianna M. Lombardi BM, Jones A (2019) Social workers in integrated health care: Improving care throughout the life course, Social Work in Health Care, 58:1, 142-149. 7 s.

Väfors Fritz M, Khoshnood A, (Eds.) (2019) Crime, Victimization and Vulnerability in Malmö. Lund: Studentlitteratur.171 s.

Vetenskapliga artiklar tillkommer, ca 200 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringar har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde för registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.