Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO264A Barndom och lärande: Musik och didaktik (genomgången)

Kursen ingår i förskollärarexamen. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om literacy och barns språkutveckling i relation till undervisning i förskola.

Kursen behandlar barns språkutveckling och det tidiga läsandet och skrivandet utifrån ett literacy- och flerspråkighetsperspektiv, samt förskollärarens roll i förhållande till detta. Inom ramen för verksamhetsintegrerade dagar genomförs undervisning i form av språkaktiviteter med musik som medel på partnerförskolor. Denna bildar utgångspunkt för en normkritisk reflektion kring hur goda miljöer för språkutveckling kan skapas.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. Redogöra för ämneskunskaper inom literacy gällande barns språkutveckling och flerspråkighet
2. Berätta, läsa högt, samtala och sjunga som stöd för barns språkutveckling
3. Diskutera literacyhändelser i relation till barns språkutveckling, lek och lärande
4. Utveckla, analysera och värdera språkutvecklande undervisning med musik som medel och med utgångspunkt i poststrukturell teori
5. Problematisera språkutvecklande undervisning utifrån ett normkritiskt perspektiv

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Paper (Paper), 7,5 hp. I detta prov examineras mål 1, 3 och 4.

Prov 2: Muntlig presentation (Oral Presentation), 7,5 hp. I detta prov examineras mål 2 och 5.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda prov.

Bendroth, Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red). (2014) Bildsamtal. I: *Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv.*Lund: Studentlitteratur (s. 69-85) (16 s)

Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (150 s)

Delblanc, Åsa & Wernholm, Marina (2023). Barns lek i modern barndom. Barn, 41(1), 72–79 (7 s) (tillgänglig på internet

Edwards, Agneta (2019). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (s. 10-130) (120 s.)

Harwood, Debrah (2017). Using iPads to empower young children as readers and writers. In: Harwood, Debrah, Crayons and iPads: Learning and Teaching of Young Children in the Digital World (10 s) (tillgänglig på internet)

Hvit Lindstrand, Sara (2015)Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan Jönköping (s. 17-57, 90-111) (61 s.) (tillgänglig på internet)

Kultti, Anne (2023). Flerspråkiga barns villkor i förskolan: lärande av och på ett annat språk. 2 uppl. Stockholm: Liber (119 s.)

Nettelbladt, Ulrika & Salameh, Eva-Kristina (2022). Språket hos enspråkiga och flerspråkiga barn: utveckling och svårigheter. Lund: Studentlitteratur (349 s)

Norling, Martina & Magnusson, Maria (2019). Att möta barns sociala språkmiljö i förskolan: flerdimensionella perspektiv. Stockholm: Liber (177 s )

Petersen, Petra (2022). Flerspråkighet och digitala resurser i förskolan Lund: Studentlitteratur (144 s)

Thuresson, Hanna (2021). Yngre barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolans literacypraktik. (Doctoral dissertation). Örebro: Örebro University. (205 s) (tillgänglig på internet)

Vallberg Roth, Ann-Christine, Holmberg, Ylva, Löf, Camilla & Stensson, Catrin (red.) (2020). Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (s. 227-297) (70 s.)

Vasquez, Vivian Maria, Janks, Hilary, & Comber, Barbara. (2019). Critical Literacy as a Way of Being and Doing. Language Arts, Volume 96, Number 5, May 2019 (12 sidor)

Österlund, Mia (2008). ”Se så söt du blir i den här.” Maktkamp, generation och genus i Carin och Stina Wirséns bilderböcker, Barnboken, Vol 31, No 2 (2008) (14 s) (tillgänglig på internet)

Skönlitteratur och läroplaner tillkommer vid kursstart.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.