För tillträde till kursen krävs att kurserna RP111B, RP112B, RP113A och RP121B är godkända.

Nivå 31-60 hp. Kursen ingår i programmets tredje termin.

Kursen behandlar grundläggande fysikalisk kemi inom områden som är särskilt relevanta för tillämpningar i galenisk farmaci och läkemedelsformulering. Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kompetens för bedömning av fysikal-kemiska aspekter i samband med utveckling och användning av olika läkemedel. Fokus är olika beredningsformers egenskaper och funktion och betydelsen av detta för vårdtagarens läkemedelsbehandling. Kursen inkluderar följande områden: 1) Beredningsformer för läkemedel. 2) Fysikalkemiska egenskaper av läkemedel i lösningar. 3) Kolligativa egenskaper, diffusion och ytspänning. 4) Dispersa system och intermolekylär växelverkan. 5) Fasta och orala läkemedelsberedningar. 6) Läkemedel för injektion. 7) Läkemedel för inhalation. 8) Läkemedel för topikal administration. 9) Kvalitetssäkring och GMP (Good Manufacturing Practice).

Beredningsformer som behandlas är tabletter, kapslar, orala pulver, parenterala formuleringar med fokus på injektabilia, inhalationspreparat, nasala sprayer, suppositorier och topikala formuleringar. Vidare beskrivs formuleringar utifrån kontrollerad och fördröjd frisättning av aktiv substans. Principerna för steril och aseptisk tillverkning beskrivs översiktligt. Vidare behandlas dokumentation av läkemedelsutveckling och kvalitetssystem inom läkemedelsformulering översiktligt. I kursen ingår även beräkningsmoment och utvärdering av olika problemställningar inom fysikalisk kemi och formulering med matematiska modeller.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. Beskriva utformningen av olika beredningsformer av läkemedel med avseende på formuleringens aktiva substanser och hjälpämnen,
2. Redogöra för fysikalkemiska moment såsom lösningars fysikalkemiska egenskaper, upplösning och löslighet, kolligativa fenomen, diffusion samt yt- och kolloidkemi,
3. Beskriva olika dispersa system som används inom galenisk farmaci och hur deras egenskaper beror på intermolekylär växelverkan,
4. Redogöra för egenskaper hos fasta material och hur dessa påverkar egenskaper hos de olika beredningsformerna,
5. Redogöra för olika typer av hållbarhet hos läkemedelsberedningar samt förstå sambandet mellan hållbarhet och förvaring,
6. Beskriva framställning och kontroll av bruksfärdiga läkemedel, inklusive olika typer av enhetsoperationer samt steril och aseptisk tillverkning, och
7. Reflektera kring adekvat kvalitetstänkande i samband med framställning och hantering av olika beredningsformer genom insikt i kvalitetssäkring och GMP.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, demonstrationer, gruppövningar och laborationer. Lärandemål 1–4 kopplas till föreläsningar och demonstrationer och lärandemål 5-7 dessutom till gruppövningar och laborationer. Arbetsformerna för att uppnå lärandemålen syftar till studentens aktiva deltagande och reflektion. Obligatoriska moment är laborationer.

Lärandemål 1–4 examineras genom individuell skriftlig tentamen. Fokus vid bedömningen är studentens förmåga att redogöra för hur temana i lärandemålen tillsammans avgör olika beredningsformers kemiska och fysikaliska egenskaper, och hur dessa medverkar till den biologiska tillgängligheten. Lärandemål 5–7 examineras genom både en individuell skriftlig tentamen och bedömning av deltagande i laborationer, skriftliga laborationsrapporter, skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar. Fokus vid bedömningen ligger på studentens förmåga att tillämpa de teoretiska/beskrivande lärandemålen (1-4) i praktiskt laboratoriearbete och i skriftliga överväganden.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom en individuell skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för genomförande kan erbjudas under terminstid.

För att erhålla betyget G ska obligatoriska moment vara genomförda, den laborativa färdigheten bedömas som god, skriftliga laborationsredogörelser, skriftliga inlämningsuppgifter och den individuella skriftliga examinationen ska vara godkända. För att erhålla betyget VG krävs dessutom att den individuella skriftliga examinationen är väl godkänd. Bedömningskriterier för respektive examination finns i studiehandledningen.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov, ges möjlighet till minst två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Aulton M, Taylor K, (2021) Aultons Pharmaceutics – The Design and Manufacture of Medicines (upplaga 6), Elsevier. 968 s.

Florence AT, Attwood D, (2015) Physicochemical Principles of Pharmacy (upplaga 6), Pharmaceutical Press. 664 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.