Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO267A Barndom och lärande: Naturvetenskap, teknik och didaktik (genomgången)

Kursen ingår i förskollärarexamen.

Syftet med kursen är att studenten ska fördjupa sina kunskaper om barns aktörskap och barndomssociologi med relevans för förskolans utbildning.

I den här kursen studeras barn och barndom som en levd erfarenhet och en social, politisk och kulturell idé. Med utgångspunkt i studenternas egna livserfarenheter och forskning inom barndomssociologi och pedagogik fördjupar vi oss i frågor om barnets varande, dess förståelse av världen, erfarenheter och kunskaper. Barns sociala liv studeras med andra ord i sin egen rätt, och med en kritisk blick på idéer och ideal som på olika sätt begränsar eller villkorar barns handlingar.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Beskriva och analysera barns perspektiv och aktörskap i förskola.
2. Reflektera kritiskt över barndomsideal och barns inflytande i förskola.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som litteraturstudier, föreläsningar, seminarier och workshops för bearbetning av kursens innehåll och uppgifter.

Prov 1: Muntlig presentation (Oral Exam), 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Skriftlig examination (Written Exam), 4,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda uppgifterna.

Bergnehr, Disa (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, vol 5, s. 49–61 (13 s) (tillgänglig på internet)

Campbell Galman, Sally (2021). Nicole’s mother is dead: death games, unruly stories, and what matters in preschool. Ethnography and Education, 16:3, pp. 294-310 (16 s) (tillgänglig på internet)

Corsaro, William, A. (2000). Early childhood education, children's peer cultures, and the future of childhood, European Early Childhood Education Research Journal, 8:2, pp. 89-102 (13 s) (tillgänglig på internet)

Gulløv, Eva (2021). Exploring divisions. What to be learned from observing young children’s social preferences. Ethnography and Education, 16:3, pp. 311-326 (15 s) (tillgänglig på internet)

Halldén, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons (188 s)

Korczak, Janusz (2011). Barnets rätt till respekt. Stockholm: Natur och kultur (108 s)

Raittila, Raija & Vuorisalo, Mari (2021). Relational analysis and the ethnographic approach: constructing preschool childhood. Ethnography and Education, 16:3 pp. 358-372 (15 s) (tillgänglig på internet)

Källor i form av ytterligare vetenskapliga artiklar och andra underlag av relevans tillkommer under kursen.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.