• Kandidat- eller högskoleingenjörsexamen i materialteknik, maskinteknik, fysik, kemi eller motsvarande. Examen måste omfatta minst 180 hp.
• Minst 22.5 hp matematik.
• Motsvarande Engelska 6
• MA620E Teknisk programmering, 7.5 hp eller motsvarande
• MA623E Numerisk analys, 7.5 hp eller motsvarande

Kursen ingår i programmet Beräkningsbaserad materialvetenskap, masterprogram, och kan ingå i masterexamen i materialvetenskap (120 hp).

Målet med kursen är att studenten ska tillägna sig grundläggande teori kring finita elementmetoden, samt få en grundläggande överblick över olika typer av konstitutiva lagar. Studenten ska applicera de teoretiska kunskaperna på ett mindre projekt i slutet av kursen.

Kunskap och förståelse

För godkänd kurs ska studenten:

1. Beskriva grunderna för finita elementmetoden.
2. Förklara hur finita elementmetoden kan tillämpas på linjära och ickelinjära problem.
3. Identifiera olika typer av randvillkor och hur dessa implementeras.
4. Förklara de antaganden och förenklingar som är gjorda i den matematiska beskrivningen av en materialmodell.
5. Definiera och beskriva olika typer av konstitutiva modeller för deformerbara solider
6. Kunna beskriva uppbyggnaden av ett finita elementprogram

Färdighet och förmåga

För godkänd kurs ska studenten:

7. kunna formulera en svag form av differentialekvationer från en stark form.
8. kunna etablera en finita elementformulering utifrån svag form.
9. Kunna implementera lösningsalgoritmer för icke-linjära problem
10. kunna presentera både muntligt och skriftligt resultaten av en tillverkningssimulering där en finita elementprogramvara används

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För godkänd kurs ska studenten:

11. Kunna utvärdera lämpligheten av en konstitutiv lag för olika material och tillämpningar
12. Kunna reflektera över hur olika problem inom teknik och fysik kan modelleras och simuleras med samma metoder
13. Kunna analysera, modellera och simulera strukturer med hjälp av finita elementmetoden, samt tolka och utvärdera resultaten
14. Kritiskt granska och analysera en vetenskaplig artikel och identifiera och beskriva styrkorna och svagheterna hos de använda FEM-modellerna

Föreläsningar, övningar, datorlaborationer, projekthandledning, presentation av projekt och självstudier.

För betyget Godkänd (A-E) krävs:

• Godkänd skriftlig tentamen konstitutiv modellering (UA), 6,5 hp (Lärandemål: 1, 2, 4, 5, 7)
• Godkänd skriftlig tentamen FEM (UA), 3 hp (Lärandemål: 1, 2, 3, 7, 8)
• Godkänd inlämningsuppgift I (UG), 1 hp (Lärandemål: 3, 6, 9)
• Godkänd inlämningsuppgift II (UG), 0.5 hp (Lärandemål: 10, 12 )
• Godkänd projektrapport samt godkänd muntlig presentation (UA), 4 hp (Lärandemål: 6, 10, 11, 12, 13, 14)

Slutbetyget motsvarar/baseras på medelvärdet av Skriftlig tentamen konstitutiv modellering, Skriftlig tentamen FEM, och projektrapport samt muntlig presentation.

• Ottosen, Niels & Petersson, Hans (1992). Introduction to the Finite Element Method. Prentice Hall
• Saabye Ottosen, Niels & Ristinmaa, Matti (2005). The mechanics of constitutive modeling. 1. ed. Amsterdam: Elsevier

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.